Saddam Husseins regim i Irak gick runt FN-sanktionerna i det så kallade Olja-mot-mat-programmet genom att kräva mutor av utländska företag. Enligt statåklagare Nils-Eric Schultz deltog även Scania i korruptionen - men svensk lag gör det svårt att straffa företaget.
Foto: AP/DUSAN VRANIC
Det var runt millennieskiftet som Scania enligt det kommande åtalet betalade ut olagliga ersättningar på tiotals miljoner till Saddam Husseins regim i Irak. Det hela konstruerades som så kallade kickbacks, där tio procent av kontraktens värde betalades tillbaka direkt till regimen. Enligt statsåklagare Nils-Eric Schultz är det uppenbart att affärerna skedde i strid mot FN:s så kallade Olja-mot-mat-program, som skulle förhindra att utländsk valuta nådde landet och användes till att bygga upp militären.
• LÄS OCKSÅ: ”Svenskt arbete mot mutor får svidande kritik”
– I min sakframställning kommer jag att visa att juristerna på Scania insåg att affärerna med Irak innebar brott mot sanktionsbestämmelserna. Men personer högt upp i Scanias ledning körde över bolagets jurister. Företagets ekonomi fick helt enkelt företräde gentemot FN:s sanktionsbestämmelser, säger han.
Det är inte första gången som chefer på ett svenskt företag åtalas för att ha mutat sig till kontrakt i Irak. För tre år sedan dömdes två högt uppsatta chefer på Volvo Construction Equipments till villkorlig dom och böter för att ha betalat in 24 miljoner kronor i kickbacks.
Hur stor summa det rör sig om i det här fallet vill inte Nils-Eric Schultz gå in på, men han avslöjar att det är ”betydligt högre belopp än i Volvofallet”. Om cheferna döms bör det därför betyda betydligt kännbarare straff än i Volvofallet, även om man troligtvis inte kommer upp i maxstraffet på sex års fängelse.
Men för företaget Scania kommer de eventuella böterna att bli betydligt mindre kännbara än de blev för Volvo. Då kunde fallet tas upp av den amerikanska finansinspektionen, bland annat eftersom företaget finns på Nasdaqbörsen, med resultatet att Volvo tvingades böta motsvarande 120 miljoner kronor.
I jämförelse är de böter som Scania nu riskerar att drabbas av ”felräkningspengar”, för att citera Gunnar Stetler, överåklagare på Riksenheten mot korruption. Maxbeloppet för så kallade företagsböter var vid tiden för det misstänkta brottet endast tre miljoner kronor. I Volvofallet utnyttjades inte ens möjligheten att utkräva företagsböter av de svenska åklagarna, just eftersom bötesbeloppet var så lågt.
• LÄS OCKSÅ: ”Dyrt att ta lätt på korruption”
– Det ansågs inte motiverat. Om man jämför med vad amerikanska myndigheter krävde, verkade böter på några miljoner kronor lite futtigt, säger Nils-Eric Schultz.
Men när det gäller Scania är företagsboten det enda medel som finns att ta till. USA har ännu inte visat något intresse av att vidta några åtgärder, trots att Nils-Eric Schultz har informerat de amerikanska myndigheterna om det kommande åtalet. Det är inte heller aktuellt att förverka Scanias vinst i affärerna med Irak, något som annars ses som en väg att göra straffen mer kännbara för företagen.
Men här har Nils-Eric Schultz helt enkelt inte kunnat visa att Scania har gjort någon vinst på affärerna - de hade troligtvis mest syftet att inte förlora Irak som marknad, menar han. Därför väljer Nils-Eric Schultz nu för första gången någonsin att yrka på företagsbot för ett svenskt företag som misstänks ha använt olagliga metoder utomlands.
– Beloppet, tre miljoner, är naturligtvis fortfarande futtigt. Jag är lite splittrad i min syn på det amerikanska rättsystemet, men de har helt klart muskler som inte vi har, säger han.
Scania har hittills undvikit att kommentera anklagelserna och fortsätter på samma linje.
– I motsats till statsåklagaren så kommenterar vi inte frågan i media. Men vi ser fram emot att frågan kommer till slutgiltigt avgörande, den har hängt som ett ok över bolaget i flera år, säger Hans-Åke Danielsson, presschef på Scania.
Scania reagerar också emot att de misstänkta brotten beskrivs som ”mutbrott”.
– Vi tycker att det är missvisande att, som bland annat görs i SvD, beskriva ärendet som en utredning om mutbrott. Det handlar om misstankar om grovt sanktionsbrott, vilket också är den rubricering av ärendet som statsåklagaren själv använder. Statsåklagarens sätt att driva processen mot Scania via media har för övrigt fått hård kritik från Justitiekanslern, säger kommunikationsdirektör Erik Ljungberg.
• LÄS OCKSÅ: ”Svenska bolag betalar mutor i Ryssland”
Populära quiz på nliv.se:
Blågula mutor: Hela granskningen
"Alla är korrupta - utan undantag"
Svenska företagare drabbas av korruption i Kina, men på hemmaplan råder okunskap om problemen.
Mer i ämnet
-
24 okt 2012
Svenska bolags affärsetik
HELA GRANSKNINGEN SvD Näringsliv granskar de svenska bolagens affärsetik utomlands.
- 17 okt 2012 Svenska bolag luras till korruption
- 16 okt 2012 Svenska företag plågsamt naiva
- 16 okt 2012 Så hotas svenska företag av korruption
- 15 okt 2012 ”Går visst att göra affärer utan mutor”
