- Den känns nästan surrealistiskt att en vulkan på Island kan ställa till sådana enorma problem för flygverksamheten, inte bara i Europa, utan det berör större delen av världen. Ett tag var ju luftrummet helt stängt över Europa när vulkanutbrottet startade upp förra torsdagen.
Mats Jansson är väldigt tydlig med att det handlar om en exceptionell händelse - en naturkatastrof – som inte är kopplad till flygverksamheterna.
- Den här står över allas kontroll.
- Det är därför det är oerhört angeläget att vi trycker på oerhört hårt och tydligt mot regeringar och EU och ger underlag till hur händelsen påverkar oss.
Även om askmolnet från Island slår mot alla europeiska flygbolag, är det mindre bolag som drabbas hårdast.
- Akut är det ett likviditetsproblem. Pengarna kommer att ta slut för en del mindre bolag. De som inte kan betala löner och sina leverantörer.
Likviditetsstödet skulle kunna utgöras av någon form av garantier eller faciliteter för att bolagen ska klara sig på kort sikt.
- Man skulle kunna skjuta på betalningar relaterade till våra enorma start- och landningsavgifter till dess att molnet har dragit bort. I SAS är det den tredje eller fjärde största posten i vår resultaträkning. Det handlar om miljardbelopp.
Mats Jansson menar att samhället har ett oerhört stort ansvar.
- Det handlar inte om att rädda enskilda bolag, det handlar om att rädda infrastrukturen och tillväxten i samhället, säger han.
Enligt Mats Jansson borde askmolnet och flygindustrins problem vara en punkt som ligger högst upp på dagordningen för politiker, regeringar och EU-kommissionen.
- Den andra delen handlar inte om likviditet. På längre sikt handlar det om att ge oss en ersättning – en operationell ersättning, eller ett driftsstöd, med anledning av den här händelsen.
- Det operationella driftstödet skulle kunna handla om till exempel personalkostnader som inte går att anpassa eller reglera. Det kan också handla om att staten hjälper till med care service–regeln - som är bra och som ska finnas. Men den är kontraproduktiv när hela flyget står på marknaden. Den delen utgör cirka 15 procent av kostnaderna.
Hittills har askmolnet kostat SAS 460 miljoner kronor.
- Det är stora pengar och då förstår man ännu mer att detta kan flygbolagen inte klara själva.
Mats Jansson passar också på att dra paralleller till stormen Gudrun och kompensationen till skogsägarna.
Tyska konkurrenten Lufthansa har samtidigt flaggat för att bolaget är negativt inställt till statligt stöd till flygindustrin.
- Vi är oerhört förvånade över detta. Om Lufthansa menar att flygbolagen ska klara sig själva så är det inte alls linje med vad övriga flygföretag, inklusive SAS. tycker, säger Mats Jansson.
De flesta länder i europa tillåter nu flygningar i zon två i luftrummet. Men svenska och finska myndigheter är mer försiktiga, och för detta får de sig en känga av SAS-chefen.
- Tyvärr tillåter inte svenska och finska myndigheter flygningar i zon två, det tycker vi är väldigt olyckligt. I zon två är det inte farligt att flyga, säger han.




