Regeringen lovar en särskild satsning i höstens budget för att stärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. Pensionärssatsningen kommer att presenteras samtidigt som förslaget om ett tredje steg i jobbskatteavdraget. Det sist nämnda innehåller sänkt genomsnittsskatt, sänkt marginalskatt för låg- och medelinkomsttagare och begränsad statlig skatt.

Regeringen slår fast att vi befinner oss i en period där det är stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen framöver. Orsmolnen har blivit fler och något mörkare, sedan budgetpropositionen presenterades i höstas har tillväxtutsikterna försämrats. Den stora osäkerheten gör att politiken ”bör präglas av försiktighet och möjligheterna att möta oförutsedda förlopp bör värnas”, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, slår fast att det blir mer pengar i plånboken för alla som jobbar liksom för de sämst ställda pensionärerna.

Att den statliga skatten ska begränsas gynnar de som tjänar med än 28 400 kronor i månaden och idag betalar statlig skatt.

- Det är ganska många som omfattas av det, genomsnittsinkomsten för män låg på 27 100 kronor i månaden förra året och den var några tusen lägre för kvinnor, säger Gunilla Nyström.

När det gäller pensionärerna är det en mycket heterogen grupp. Den största delen av de finansiella förmögenheterna finns hos dem som är 50+ och uppåt samtidigt som en stor grupp pensionärer lever under knappa omständigheter, enligt Gunilla Nyström.

- Pensionärer som har villa och sommarhus har fått det mycket bättre när förmögenhetsskatten försvunnit och fastighetsskatten har sänkts, men det gäller inte pensionären som inte har yrkesarbetat och bor i hyresrätt, säger Gunilla Nyström.

Privatekonomerna på Swedbank skriver i ett pressmeddelande att låg- och medelinkomsttagare samt de sämst ställda pensionärerna är de grupper som gynnas av regeringens åtgärder nästa år. Men det finns en baksida.

- Att sänka skatten för löntagare och förbättra för pensionärer med låga inkomster är egentligen åtgärder som motverkar varandra. Den ena gör det mer lönsamt att arbeta, den andra minskar drivkraften, säger Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbanks Institut för privatekonomi, i en kommentar.

När det gäller förbättringarna för pensionärerna kan man höja bostadstillägget, förändra beräkningen av garantipensionen eller sänka skatten, enligt Swedbank.

Anna Bäcklund, privatekonom på Nordea, säger att det gäller det att hålla sig informerad och se vad som kommer fram när detaljerna presenteras i höstbudgeten.

- Eftersom inga detaljer lämnas går det inte heller att räkna på hur förslagen slår, säger Anna Bäcklund,.

Hon tillägger att priserna ökar och att ränteutvecklingen framöver är osäker, därför gäller det att inte sväva ut för mycket ekonomiskt.

- Men vi får inte glömma att vi har fått det bättre med inkomstförstärkningar och låga räntor de senaste åren. Under början av 90-talet kunde det handla om försämringar på tusenlappar från månad till månad för ett hushåll, säger Anna Bäcklund.

Men hon poängterar att det alltid finns utsatta grupper, som exempelvis ensamstående med barn och delar av pensionärskollektivet. Många av de sist nämnda har inte omfattats av några egentliga ekonomiska förbättringar på många år.

När regeringen talar om förbättringar för de sämst ställda pensionärerna handlar det framför allt om kvinnor som har arbetat i hemmet eller i familjeföretag men som idag inte har någon eller mycket liten ATP. Bland de runt 800 000 personer som lever endast på garantipension är cirka 80 procent kvinnor.

”Pensionärer med lägst pension har, trots utfästa löften, inte sett sin egen ekonomiska situation förbättras utan tvingas leva med mycket små marginaler”, skrev partiledarna för de fyra allianspartierna i en debattartikel i SvD på måndagen.

Swedbank har räknat på hur regeringens tidigare jobbskatteavdrag har slagit. Den genomsnittliga skatten har sjunkit med nära fem procentenheter för många löntagare de senaste två åren medan marginalskatten har sjunkit med tre till fyra procentenheter.

Samtidigt har flera förändringar ökat kostnaderna för svensken; exempelvis sämre avdragsmöjligheter för bilresor till jobbet, högre fackavgifter och att hem-pc numer är en beskattningsbar förmån, enligt Swedbank.