När Riksbanken nu sänker räntan kan du som har lån räkna med att räntekostnaderna blir lite lägre framöver. Räkna dock inte med att din ränta från banken eller kreditinstitutet sänks med lika mycket som Riksbanken sänker.

Inför räntebeskedet spådde det stora flertalet av marknadsbedömarna att det skulle komma en sänkning idag varför effekten i de korta räntorna delvis har varit inprisad.

- Men det är troligt att det blir en viss effekt nedåt på den rörliga boräntan, men hur stor effekten blir är det svårt att säga, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.

Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB, håller inte helt med om att marknaden räknat in en sänkning fullt ut.

- Det var inte helt inprisat. Jag utgår från att sänkningen slår igenom även om den inte gör det fullt ut, säger Tor Borg.

Riskbankens styrränta påverkar de korta marknadsräntorna som i sin tur påverkar de korta boräntorna. Men det är inte ett exakt samband och det finns andra faktorer som också påverkar de räntor du betalar till banken. Bankernas upplåningskostnader är en viktig faktor.

- Det handlar om vad banken kan låna upp pengar till för villkor på marknaden, det har varit svårt i Norden under något år och blivit mer kännbart här på slutet igen, säger Johan Javeus.

Striktare kapitaltäckningskrav för bankerna och ytterligare regleringar påverkar också när banken bestämmer vilken ränta du ska betala.

Enligt Swedbank ska en sänkning av reporäntan med 0,25 procent ge lägre kostnad per år, efter skatt, med 1 750 kronor för dig som har ett lån på 1 miljon kronor. (se faktarutan här intill) Men i dagsläget kan man alltså inte räkna med att räntan på lånet sänks med lika mycket som Riksbanken sänker reporäntan.

Swedbanks privatekonomer skriver i ett pressmeddelande att oavsett om den rörliga boräntan sänks eller inte efter dagens sänkning ser en kort bindningstid på mer än ett år ”attraktiv” ut.

Idag är de bundna två och tre årsräntorna prissatta cirka 0,4 procentenheter lägre än den rörliga tremånadersräntan, skriver ekonomerna på Institutet för privatekonomi på Swedbank i ett pressmeddelande.

Men bankekonomerna slår också ett slag för att man ska amortera på sina lån. Dels för att minska sin risk, om värdet på bostaden tappar i värde och om man skulle tvingas sälja, dels för att lättare klara av att betala ränteutgiften om hushållets inkomster blir lägre.

Idag behöver man amortera för att minska sin belåningsgrad. Man kan inte längre räkna med att bostadspriserna stiger i samma takt som de har gjort de senaste åren eller med att en hög inflation ska urholka skulden, skriver banken.

- Amorteringar är oftast ingen quick fix om man inte betalar av med stora belopp. För att amorteringen ska få någon större effekt både på skulden och i plånboken bör man ha en långsiktig strategi såväl i goda som sämre tider, säger Erika Pahne på Institutet för privatekonomi.

Erika Pahne tycker att man ska amortera ner skulden till 75 procent av marknadsvärdet av bostaden så fort som möjligt för att få ner risknivån.

- Ett alternativ är att amortera som om bruttoräntan på lånet vore närmare 3 procentenheter högre. För ett lån på 2 miljoner rör det sig om en amortering med 3 500 kronor per månad. Lånet halveras då nominellt på 24 år, säger Erika Pahne.

Hon råder också att man ska buffertspara så att man har pengar till oplanerade utgifter.

För den som har nått en lägre belåningsgrad än 75 procent kanske det är idé att dra ner amorteringen och istället spara.

- Men om man får en bättre avkastning är inte givet. Dessutom är finansiella tillgångar från och till utsatta för prisfall något som däremot inte skuldsidan är, konstaterar Erika Pahne.