Kanske mest uppmärksammat har regeringens förslag om ett ytterligare jobbskatteavdrag. Skattesänkningen som nu föreslås är betydligt mindre än det första steg som infördes från och med januari 2007.
Enligt en uträkning från Swedbank kommer det nya jobbskatteavdraget innebära 110 kronor mer för den som tjänar 10 000 kronor i månaden, 170 kronor mer i plånboken för den som tjänar 15 000 kronor i månaden, 220 kronor mer för den som tjänar 20 000 kronor i månaden och 260 kronor mer för den som tjänar 25 000 kronor i månaden.
Regeringens vallöfte om sammanlagt 1 000 kronor mer i plånboken för den som jobbar heltid infrias således bara för dem som tjänar cirka 21 300 kronor eller mer per månad, om man räknar med den förra skattesänkningen.
Jobbskatteavdraget kommer i viss mån ätas upp av andra skattehöjningar. Den höjda skatten på koldioxid kommer leda till att priset på diesel ökar med 20 öre litern och priset på bensin ökar med 17 öre litern. Plussar man på den årliga indexuppräkningen, innebär detta att priset på bensin kommer att höjas med sammanlagt 29 öre litern medan priset på diesel kommer att höjas med 55 öre litern.
Effekten varierar ju självklart efter hur ofta man tankar bilen. Men en vanlig svensk bilist kör ungefär 1 500 mil per år, enligt en schablonmässig beräkning från branschorganisationen Bil Sweden. Räknar man med att en den genomsnittliga bensindrivna bilen drar 0,8 liter per mil medan en dieseldriven bil drar 0,6 liter per mil, innebär skattehöjningen en ökad kostnad om knappt 350 kronor årligen för bensinbilsägaren. För den med en dieseldriven bil innebär skattehöjningen en ökad kostnad om knappt 500 kronor per år.
De som är sjukskrivna får räkna med en lägre sjukpenning. Den första månaden sänks sjukpenningen med 150 kronor för de med en lön om 20 000 kronor per månad och knappt 200 kronor för de som tjänar 25 000 kronor. Är man sjuk mellan 2-12 månader blir det 300 kronor mindre i plånboken per månad.
Det omdebatterade slopandet av fastighetsskatten kommer påverka alla svenskar som äger en villa. Den nuvarande skatten på 1 procent av taxeringsvärdet kommer ersättas med en avgift om maximalt 6 000 kronor istället. Fast avgiften får inte överstiga 0,75 procent av taxeringsvärdet. Detta innebär att den som har en villa med taxeringsvärde under 800 000 kronor kommer få betala mindre än 6 000 kronor. Enligt regeringens uppgifter ligger det genomsnittliga taxeringsvärdet i landet på 960 000 kronor.
Fast mot en slopad fastighetsskatt ställs en högre reavinstskatt, alltså skatt på den vinst man gör när man säljer sin bostad, om två procentenheter. Dessutom kommer man behöva skatta på eventuella fastighetsvinster man har skjutit upp med 0,5 procent.
Förslaget om högre skatt på el- och kärnkraft kommer inte att påverka elpriset för vanliga konsumenter, då det handlar om en produktionsskatt snarare än en konsumentskatt. Branschorganisationen Svensk Energi menar att en långsiktig konsekvens skulle kunna vara något högre elpriser, men att effekten skulle vara marginell, särskilt i jämförelse med effekten av dyrare utsläppsrätter.
Enligt en uträkning från Swedbank kommer det nya jobbskatteavdraget innebära 110 kronor mer för den som tjänar 10 000 kronor i månaden, 170 kronor mer i plånboken för den som tjänar 15 000 kronor i månaden, 220 kronor mer för den som tjänar 20 000 kronor i månaden och 260 kronor mer för den som tjänar 25 000 kronor i månaden.
Regeringens vallöfte om sammanlagt 1 000 kronor mer i plånboken för den som jobbar heltid infrias således bara för dem som tjänar cirka 21 300 kronor eller mer per månad, om man räknar med den förra skattesänkningen.
Jobbskatteavdraget kommer i viss mån ätas upp av andra skattehöjningar. Den höjda skatten på koldioxid kommer leda till att priset på diesel ökar med 20 öre litern och priset på bensin ökar med 17 öre litern. Plussar man på den årliga indexuppräkningen, innebär detta att priset på bensin kommer att höjas med sammanlagt 29 öre litern medan priset på diesel kommer att höjas med 55 öre litern.
Effekten varierar ju självklart efter hur ofta man tankar bilen. Men en vanlig svensk bilist kör ungefär 1 500 mil per år, enligt en schablonmässig beräkning från branschorganisationen Bil Sweden. Räknar man med att en den genomsnittliga bensindrivna bilen drar 0,8 liter per mil medan en dieseldriven bil drar 0,6 liter per mil, innebär skattehöjningen en ökad kostnad om knappt 350 kronor årligen för bensinbilsägaren. För den med en dieseldriven bil innebär skattehöjningen en ökad kostnad om knappt 500 kronor per år.
De som är sjukskrivna får räkna med en lägre sjukpenning. Den första månaden sänks sjukpenningen med 150 kronor för de med en lön om 20 000 kronor per månad och knappt 200 kronor för de som tjänar 25 000 kronor. Är man sjuk mellan 2-12 månader blir det 300 kronor mindre i plånboken per månad.
Det omdebatterade slopandet av fastighetsskatten kommer påverka alla svenskar som äger en villa. Den nuvarande skatten på 1 procent av taxeringsvärdet kommer ersättas med en avgift om maximalt 6 000 kronor istället. Fast avgiften får inte överstiga 0,75 procent av taxeringsvärdet. Detta innebär att den som har en villa med taxeringsvärde under 800 000 kronor kommer få betala mindre än 6 000 kronor. Enligt regeringens uppgifter ligger det genomsnittliga taxeringsvärdet i landet på 960 000 kronor.
Fast mot en slopad fastighetsskatt ställs en högre reavinstskatt, alltså skatt på den vinst man gör när man säljer sin bostad, om två procentenheter. Dessutom kommer man behöva skatta på eventuella fastighetsvinster man har skjutit upp med 0,5 procent.
Förslaget om högre skatt på el- och kärnkraft kommer inte att påverka elpriset för vanliga konsumenter, då det handlar om en produktionsskatt snarare än en konsumentskatt. Branschorganisationen Svensk Energi menar att en långsiktig konsekvens skulle kunna vara något högre elpriser, men att effekten skulle vara marginell, särskilt i jämförelse med effekten av dyrare utsläppsrätter.
