Snart har 30 000 bolånetagare registrerat sig och rapporterat in sin boränta på SvD:s räntekarta. Sedan den lanserades i april har tremånadersräntan sjunkit steg för steg, från snittet 3,79 procent i april-maj ned till 3,58 procent i juni-juli och 3, 49 i augusti. Men det stora fallet kom nu i september, då snittet för de inrapporterade räntorna är nere i 3,17 procent.

Om man har en tremånadersränta på 3,79 procent och nu lägger om sina lån till den nya snitträntan 3,17 procent är skillnaden dramatisk. För ett hushåll med ett bolån på 3 miljoner uppgår den till 1 515 kronor i månaden före ränteavdrag.

SvD Näringslivs räntekarta bygger ju på användarnas egna uppgifter och sanningsenlighet och kan endast ge en indikation om läget på boräntemarknaden. Men uppgifterna i databasen visar tydligt att bankernas rörliga ränta krupit nedåt över hela linjen.

• LÄS MER: Våg av boräntesänkningar

Nedgången bekräftas också av att bankernas så kallade listpriser (deras upplåningsräntor plus en marginal) för boräntor har sjunkit allt sedan priset stod som högst i december 2011. Listpriset för tremånadersräntan är för närvarande densamma hos alla storbanker, 3,35 eller 3,36 procent. Men din ränta kan bli lägre eller högre än den räntan, då bankerna alltid gör en individuell bedömning utifrån din ekonomiska situation när de bestämmer räntan på ditt lån.

Man skulle kunna tro att anledningen till det kraftiga räntefallet i september var att Riksbanken sänkte sin viktigaste styrränta, reproräntan, med 0,25 procentenheter, till 1.25 procent. Men i en intervju med Svenska Dagbladet den 9 augusti uppgav Tor Borg, chefsekonom på SBAB, att den sänkningen redan var inprisad.

Varför har då tremånadersräntan ändå sjunkit med 0,30 procentenheter?

Tor Borg pekar på en annan orsak till räntefallet, och den är att bankernas så kallade riskpremier sjunkit. Riskpremierna är enkelt uttryckt skillnaden mellan bankernas upplåningsräntor och den risk bankerna tar då de lånar ut pengar till andra. Och den nedgången är i sin tur kopplad till vad som händer i utlandet, närmast att Europeiska centralbanken har skickat in mer pengar i systemet.

– ECB:s agerande har smittat över på bankernas riskpremier.

Hur ska man tolka det, är det bra eller dåligt?

– I grunden är det nog något positivt. Förut låg riskpremierna högre därför att det var sådan finansiell oro i Europa. Det är det fortfarande. Patienten ligger fortfarande på akuten, men läget har stabiliserats något.

• LÄS MER: Fördel bundna räntor – men läget osäkert

Om Tor Borg ser framåt kan han se att den korta räntan kan sjunka ytterligare något, ner mot tre procent, särskilt om Riksbanken gör ännu en sänkning av reproräntan. Däremot är det svårt att bedöma de längre räntorna, menar han. Vad gäller dem kan han snarare se en höjning.

– Det ränteläge vi har i dag är ju inte normalt. Om situationen i Spanien, och även Grekland, skulle förbättras, skulle vi få se en höjning av räntorna.

Rådet han därför vill ge potentiella låntagare är att ha goda marginaler. Det finns ingen anledning att dra för höga växlar av de sjunkande räntorna och beräkna att nedgången ska fortsätta i all oändlighet.

• EXTRA: Följ ränteläget med Räntekartan