Efter ett år med Reinfeldt, Borg och Littorin vid rodret har skatterna sänkts, avgiften till a-kassan höjts och trafikförsäkringspremierna stigit. När det gäller slopandet av fastighetsskatten är det fortfarande oklart hur det ska gå till.
- De viktigaste förändringarna tycker jag är jobbavdraget och fastighetsskatten. Alla som haft inkomst från arbete har fått avdrag på skatten, säger Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank.
Även om det inte är helt klart hur en slopad fastighetsskatt ska finansieras påpekar Ylva Yngvesson att nivån på fastighetsskatten redan har frysts.
- Utan frysningen hade fastighetsskatten höjts mer. Det är det kanske inte så många som tänker på. Det beror nog på att det inte syns innan man får deklarationen, säger hon.
Enligt Ylva Yngesson har svenskarna generellt sett fått det bättre ekonomiskt under året.
- Men på individnivå kan det variera. De som har en inkomst på 25 000 kronor har fått ett skatteavdrag på 900 kronor i månaden. Efter ökade utgifter i form av höjd a-kasseavgift, slopat hem-pc-stöd och höjd trafikförsäkringsskatt blir det kvar ungefär 390 kronor.
Vinnarna på regeringens politik har varit alla som har jobb, menar Ylva Yngvesson.
- Den som lever på annan inkomst än arbete och de som varvar arbete med arbetslöshet har inte fått del av några skattesänkningar. Pensionärerna är en annan grupp som kanske inte heller har känt av några förbättringar.
Det visar sig även i en undersökning som Sveriges television har gjort där bara 13 procent av pensionärerna anser att de fått en bättre ekonomi under året. De allra flesta pensionärer anser att deras ekonomi är oförändrad under året.
Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken, håller med om att alla med jobb är vinnare under året. Hon påpekar även att alla som fått jobb under året är vinnare.
- En sådan sak som skatteavdraget för hushållsnära tjänster har säkert hjälpt till här, säger hon.
Anna Bäcklund som är privatekonom på Nordea tycker även att de som bor i högt taxerade hus är vinnare i år.
- Även om jobbskatteavdraget slagit igenom på en gång är det inte lika märkbart som den sänkta fastighetsskatten, säger hon.
Att det, trots det förbättrade privatekonomiska läget, finns ett missnöje med regeringen tror Anna Bäcklund beror på andra saker.
- Rent ekonomiskt tror jag att alla upplever att de fått det bättre under året. Missnöjet ligger nog snarare på ett politiskt plan än ett privatekonomiskt.
En besvikelse under regeringens första år tycker Ann-Sofie Magnusson är osäkerheten kring hur fastighetsskatten ska ersättas. Regeringen har två olika förslag där det ena förslaget innebär en höjd reavinstskatt till 30 procent. Det andra förslaget innebär en höjning av reavinstskatten till 25 procent samt att hushållen ska betala ränta på uppskovet. Sedan har skatteverket lämnat in ett tredjeförslag.
- Det har skapar ett orosmoment för alla som planerar att sälja sin bostad, säger Ann-Sofie Magnusson.
Ylva Yngvesson håller med om detta och påpekar att det varit olyckligt att debatten förts inför öppen ridå.
- De viktigaste förändringarna tycker jag är jobbavdraget och fastighetsskatten. Alla som haft inkomst från arbete har fått avdrag på skatten, säger Ylva Yngvesson, privatekonom på Swedbank.
Även om det inte är helt klart hur en slopad fastighetsskatt ska finansieras påpekar Ylva Yngvesson att nivån på fastighetsskatten redan har frysts.
- Utan frysningen hade fastighetsskatten höjts mer. Det är det kanske inte så många som tänker på. Det beror nog på att det inte syns innan man får deklarationen, säger hon.
Enligt Ylva Yngesson har svenskarna generellt sett fått det bättre ekonomiskt under året.
- Men på individnivå kan det variera. De som har en inkomst på 25 000 kronor har fått ett skatteavdrag på 900 kronor i månaden. Efter ökade utgifter i form av höjd a-kasseavgift, slopat hem-pc-stöd och höjd trafikförsäkringsskatt blir det kvar ungefär 390 kronor.
Vinnarna på regeringens politik har varit alla som har jobb, menar Ylva Yngvesson.
- Den som lever på annan inkomst än arbete och de som varvar arbete med arbetslöshet har inte fått del av några skattesänkningar. Pensionärerna är en annan grupp som kanske inte heller har känt av några förbättringar.
Det visar sig även i en undersökning som Sveriges television har gjort där bara 13 procent av pensionärerna anser att de fått en bättre ekonomi under året. De allra flesta pensionärer anser att deras ekonomi är oförändrad under året.
Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken, håller med om att alla med jobb är vinnare under året. Hon påpekar även att alla som fått jobb under året är vinnare.
- En sådan sak som skatteavdraget för hushållsnära tjänster har säkert hjälpt till här, säger hon.
Anna Bäcklund som är privatekonom på Nordea tycker även att de som bor i högt taxerade hus är vinnare i år.
- Även om jobbskatteavdraget slagit igenom på en gång är det inte lika märkbart som den sänkta fastighetsskatten, säger hon.
Att det, trots det förbättrade privatekonomiska läget, finns ett missnöje med regeringen tror Anna Bäcklund beror på andra saker.
- Rent ekonomiskt tror jag att alla upplever att de fått det bättre under året. Missnöjet ligger nog snarare på ett politiskt plan än ett privatekonomiskt.
En besvikelse under regeringens första år tycker Ann-Sofie Magnusson är osäkerheten kring hur fastighetsskatten ska ersättas. Regeringen har två olika förslag där det ena förslaget innebär en höjd reavinstskatt till 30 procent. Det andra förslaget innebär en höjning av reavinstskatten till 25 procent samt att hushållen ska betala ränta på uppskovet. Sedan har skatteverket lämnat in ett tredjeförslag.
- Det har skapar ett orosmoment för alla som planerar att sälja sin bostad, säger Ann-Sofie Magnusson.
Ylva Yngvesson håller med om detta och påpekar att det varit olyckligt att debatten förts inför öppen ridå.
