First North-bolaget Formpipes vd Rikard Akhtarzand gör ett klipp på att sälja sina aktier innan han meddelar att han hoppar av, och därmed skjuter aktien i sank. Den försvunne finansmannen Carl-Eric Björkegrens son Carl Björkegren vill dra in 1 miljard kronor till en hedgefond med lockbetet att en del av pengarna ska öronmärkas för välgörenhet. Men han vägrar tala om hur mycket pengar som gå till det ändamålet.

För en dryg vecka sedan kraschade First-North-bolaget Fly Me, som nu utreds av ekobrottsmyndigheten. I slutet på förra veckan fiskade den gamle Lap Power-mannen Claes Wellton efter småspararnas pengar via en omstridd annonskampanj.

Investerarna har all anledning att dra öronen åt sig när den här typen av händelser ligger som ett pärlband på kapitalmarknaden.

Den här veckan startar med en insiderförsäljning som kan leda till åtal. Formpipes starke man och räddare meddelar att han lämnar jobbet. Lite senare flaggar han dessutom för att han redan sålt alla sina aktier, motsvarande drygt 7 procent av bolaget. Affären gjordes av mäklarfirman Mangold, som inte precis har topprenommé på svensk kapitalmarknad. Effekten blev att Formpipe tappar en dryg tiondel av sitt marknadsvärde. Rikard Akhtarzand har tidigare drivit upp värdet på Formpipe, både genom tal och handling. Bolaget har under hans tid genomgått en rejäl vändning. Därtill har han målat upp en lysande framtid, med bland annat en omsättning som ska tiofaldigas till år 2010. Aktien ska dessutom komma in från bakgårdslistan First North till OMX riktiga börslista.

På måndagen skickar dessutom Carl-Eric Björkegrens son Carl Björkegren ut ett pressmeddelande, om att han med en partner ska starta hedgefondsbolaget C&M Funds. För den som inte minns så försvann finansmannen Carl-Eric Björkegren spårlöst i mitten på 1990-talet med skulder på 1,4 miljarder kronor. Allt talar för att han blev mördad.

Carl Björkegren, som skrivit under pressmeddelandet, inleder med att både intervjua och tala om sig själv i tredje person. Där slår han fast att ”Som son till finansmannen Carl-Eric Björkegren har Carl Björkegren, 34, vuxit upp med mer pengar omkring sig än de flesta. Han har kört Rolls Royce, haft butler och ätit på lyxrestauranger över hela världen. En uppväxt som gav insikter.”
Därför ska en del av pengarna som fonden drar in användas till välgörande ändamål, exempelvis u-hjälp.

Det låter naturligtvis flott. Och med tanke på att planen är att ha 1 miljard kronor i kapital om några år så bör det ju bli en slant.
Men i ett par tidningsintervjuer glider Carl Björkegren snabbt förbi frågan om hur stor andel av vinsten som ska gå till de behjärtansvärda ändamålen. ”Det är inte spikat”, eller ”Så mycket vi orkar”, blir svaren. För de placerare som gärna skänker pengar till u-hjälp finns ju trots allt alternativet att själv bestämma både hur mycket pengar som gå dit, och till vilka ändamål.

Med pressmeddelandet sällar Carl Björkegren sig i någon mening till samma kategori som serieentreprenören Claes Wellton, som via tidningsannonser vill plocka in 9 miljoner kronor från småspararna. Där är lockbetet inte u-hjälp, utan en närmast stratosfärisk avkastning. ”Skall vi tillsammans försöka förvandla dina 3000 kronor till 300 000 kr, på några år”, lyder den förföriska rubriken. Det ska ske genom att blir delägare i Welltons bolag, som ska ta kommandot i ”nästa globala IT-genombrott”, och där bland annat slå Microsoft.

Annonsen har närmast lett till en flodvåg av kritik. Claes Wellton slår som vanligt ifrån sig, och hävdar bland annat att han fått ett erbjudande om att flytta till ”ett land där man uppskattar seriösa entreprenörer som har bra produkter.” Senast i raden ska vara en statsstödd organisation i Wales, som bland annat bjuder hjälp med kapital och annat. Naturligtvis är det väldigt tråkigt om Sverige dräneras på entreprenörer, sådana finns det ett skriande behov av. Men frågan är ändå om det inte vore en bra lösning för just Claes Wellton Perssons senaste projekt.

Och samtidigt rullar skandalföljetongen Fly Me vidare med nya avsnitt. Även om styrelsen, ledningen och huvudägarna gör allt för att hålla sig undan, så är långt ifrån sista ordet sagt i den härvan.
För de placerare som ställt upp med kapital i bolagets ständiga nyemissioner, och tvingats se pengarna försvinna på ett högt tvivelaktigt sätt, är Fly Me en tråkig väckarklocka.

Riskaptiten har på flera håll drivits upp till en nivå, där många riskerar att sätta något i halsen.