Med drygt sex års distans till statsministerämbetet är Göran Persson i den behagliga positionen att han kan börja ångra saker offentligt. Under den en och en halv timme långa intervjun kommer flera sådana medgivanden.

Ett handlar om Sveriges största statliga bolag Vattenfall. Här menar Göran Persson att flera regeringar monumentalt misslyckats med sin ägarstyrning. Men mer om det senare.

Mötet börjar i en helt annan ände. Snön har fallit tung på Sveavägen utanför kommunikationsfirman JKL:s kontor i Stockholm. Persson är förbannad på snöröjningen.

– Skulle det se ut så här i en liten stad på landet skulle det bli ett jävla liv, säger han.

Snabbt kastar han sig in i dagshändelserna. Det är uppenbart att han fortfarande nyhetsknarkar. Trots att Sverige till en början kommer att stå utanför den nya bankunionen tror Persson att vi hamnar där till slut. Samma sak gäller euron.

LÄS OCKSÅ ”Det är taktiskt bättre att avvakta ett tag”

– Min reflex är att vi tillhör EU:s inre kärna och vi kommer att hamna i euron vi också. Det kan handla om att precis som Schweiz låsa valutan mot euron eller liknande. Vi såg för bara två månader sedan vilken nervositet vi fick i svensk exportindustri när kronan började klättra. Men om det händer om ett, fem eller 15 år, det vet jag inte.

Glöm grekerna. Jag förstår inte varför det är så mycket fokus på dem.

Göran Persson

Alldeles för tyst är det om att veckans EU-toppmöte egentligen syftade till ett rejält kliv mot en EU-federation, tycker han. Mest akut för Sverige är dock hur det blir med EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna har strandat men Sverige har svårt att få behålla rabatten på medlemsavgiften.

– Vi har hamnat i en rävsax eftersom vi under fem års tid har slagit oss för bröstet och berättat för alla i Europa hur ohyggligt duktiga vi är. Och det är klart att vi har varit lite bättre än andra i många avseenden. Men vi är inte osårbara. När vi nu börjar dras med nedåt i spiralen så har vi inga vänner. Tvärtom kommer vi att straffas.

Har finansminister Anders Borg haft en Bror Duktig-attityd?

– Ja, och vi får betala för den nu. Dessutom måste vi faktiskt se hur sårbara vi är. Med 230 procents skuldsättning av BNP i den privata sektorn så är vi det, säger Persson som gång på gång återkommer till sin oro för hushållens skuldsättning, läs mer här.

Var befinner vi oss i eurokrisen?

– Fram till att Berlusconi trädde fram på scenen för någon vecka sedan var jag väldigt optimistisk. Nu vågar jag inte blåsa faran över men tror ändå att vi har passerat det värsta, säger Persson och fortsätter:

– Glöm grekerna. Jag förstår inte varför det är så mycket fokus på dem. Visst, de kan utlösa en större kris. Men de absoluta talen kan vi hantera. Italien och Spanien är viktiga att följa. Men det är framförallt Frankrike vi ska hålla ögonen på. Där står så mycket mer på spel.

Så du utesluter att Grekland lämnar euron?

– Kom ihåg, ingen kan utesluta Grekland ur euron. Det finns inget konstitutionellt stöd för det. De kan lämna själva. Men varför skulle de göra det?

Vad säger du om Tysklands växande makt?

– Den tyska dominansen har alltid balanserats av Paris. Men eftersom president Hollande har försatt sig i en hopplös situation så hamnar Frankrike i ett allt sämre statsfinansiellt läge. Det resulterar så småningom i att Hollande måste åka till Berlin och be om hjälp. Då är det inte bara en eurokris vi talar om. Det är farligt, säger Persson ödesmättat.

Att Göran Persson idag ser sig som en del av näringslivet är tydligt. Han raljerar över politikernas stegrande ”regelnoja” och slänger sig med engelska affärstermer.

LÄS OCKSÅ Vårdbolag glömde att göra rätt för sig

Men han ryggar tillbaka inför beteckningen lobbyist. Han är konsult på JKL och ger råd till företag om krishantering och kommunikation. Därtill är han ordförande i fyra bolag varav det största är statliga Sveaskog.

Under sin statsministertid gick Persson stundom till hårt angrepp mot den kortsiktighet och girighet han upplevde präglade delar av näringslivet. Riskkapitalbolagen anklagade han i valrörelsen 2006 för att ”bryta sönder företag”. Idag säger han:

– Jag tycker att riskkapitalbolagen är lite orättvist behandlade. Det är faktiskt en verksamhet som löser ett av de problem vi har i svenskt näringsliv, nämligen bristen på tydliga ägare. Nu ser vi också att riskkapitalisterna blir kvar längre som ägare, inte sällan i åtta-tio år.

Så du har bytt uppfattning?

– Ja, under min tid som statsminister så var jag inte riktigt klar över vad det här var för bolag, ärligt talat. Jag blandade ihop Christer Gardells aktivistfond med private equity (riskkapitalbolag, red anm) vid ett tillfälle vet jag. Men det är ju inte samma sak.

Göran Persson säger att han inte vill kommentera riskkapitalisternas pågående tvister med Skatteverket. Men han antyder att det vore fel om Sverige skrämmer bort PE-bolagen genom oklara eller för hårda regler.

– De har kommit för att fortsätta att växa och vi får se upp så att vi inte hamnar i ett läge där vi gör oss omöjliga i de här sammanhangen. Vi måste reglera det här så snabbt vi kan.

Utmanar det svensk moral att de ledande riskkapitalisterna tjänar enormt mycket pengar?

– Jo, det är klart. Men den drivkraften finns ju i alla privata företag. Då får väl andra intressen i samhället balansera det. Ytterst är det ju politiken som sätter ramarna. Det nya är att riskkapitalisterna måste agera offentligt. De måste kunna stå för det de gör annars åker de på en jättesnyting. Det har några av dem gjort.

Göran Persson har flera kopplingar till riskkapitalbranschen. JKL är rådgivare åt mäktiga riskkapitalister. Han är ordförande i sjukjournalsbolaget Cambio Healthcare Systems som ägs av riskkapitalfonden Valedo.

– Det var de som sökte upp mig. Jag har gått in i tre små bolag. Det har gett mig mycket. Alla tre är kopplade till offentlig sektor där jag har en kompetens.

Är du delägare i alla de här bolagen? Hur mycket pengar har du investerat?

– Ja, det är jag. Men jag vill inte gå in på summor. Det är begränsat kan jag säga.

Är det viktigt att gå in med egna pengar?

– Man tänker ju aldrig så. Det är bolagets bästa som gäller. Men det blir ju förhoppningsvis mitt eget bästa om ett antal år. Jag tycker att det är okej.

LÄS OCKSÅ Göran Persson på pulsen om…

Mest kontroversiell är riskkapitalisternas närvaro inom vård, skola och omsorg. Under hösten har diskussionen gått het inom den socialdemokratiska rörelsen där LO och vissa vänsterdistrikt driver på för att helt eller delvis sätta stopp för vinstuttag i skattefinansierade välfärdsbolag eller att införa en non-profitprincip. Frågan väntas bli stor på kongressen i april.

Göran Persson är övertygad om att fler sjukvårdstjänster går att köpa i framtiden. Men han påpekar att det offentliga alltid måste se till att alla får vård utifrån behov. På en punkt är han helt klar. Det går inte att förbjuda att privata vårdaktörer gör eller plockar ut vinster.

– Du kan inte släppa in privata aktörer om de inte tillåts att göra ett överskott i verksamheten. Sedan kan man diskutera hur stort det ska vara och hur det ska regleras.

LÄS OCKSÅ ”Utmaningen blev för stor för honom”

Men riskkapitalbolagens jättevinster uppstår ju främst när de säljer välfärdsbolagen vidare. Är det provocerande?

– Det är naturligtvis det. Jag har sett exempel på att bolag inom personlig assistans med ett fåtal uppdragsgivare har sålts vidare till riskkapitalbolag. Det var inte meningen. Där ringer varningsklockorna definitivt.

Men på det stora hela är Persson inte orolig över privata aktörer i vården. Desto mer bekymrad är han över vinstintressena i skolan.

– Jag får inte ekvationen att gå ihop i skolan. Vi har ju skolplikt. Om skolan som sjuåringarna kommer till är en marknad där företag tjänar pengar på att i praktiken välja barn, då har vi en väldig konflikt. Jag är rädd att vi får kommunala skolor för de som blir över, säger den före detta skolministern som idag vill att kommunerna ska kunna säga nej till nya friskolor.

Pär Nuder är rådgivare till riskkapitalbolaget EQT, Thomas Östros är vd för Bankföreningen, du jobbar med Valedo. Varför är ni så intressanta att värva?

– De två andra du nämner besitter stor kunskap och har mycket kvar att ge. Inget är svårare än politik. Det är den högsta formen av intellektuell verksamhet. Politiker ska behärska detaljer, förstå sin samtid, begripa människors oro. Och göra en syntes av det på 30 sekunder direkt in i en tv-kamera utan att det blir fel. Den erfarenheten är användbar.

Men är det inte en ironi att Östros går från bonuskritiker till Bankföreningen?

– Jo, han hade säkert kunnat bli kanslichef på LO. Men det är en ny värld. Det hade säkert inte varit möjligt för 20-30 år sedan. Men arbetsmarknaden ser inte likadan ut, inte klassamhället heller. Att en socialdemokratisk statsminister blir bonde, där kan man snacka om cross over. Det är en ny tid som är rik på möjligheter för den som vill ta dem.

Men vad säger du till dem som tycker att ni borde hjälpa S-rörelsen och inte direktörer?

– Värderingarna sitter djupare än så. Och det är inte fel om de värderingarna kan ha inflytande på ett och annat som sker i näringslivet.

Så du tycker inte att ni sviker era värderingar?

– Nej, nej, nej, säger Göran Persson och skakar resolut och länge på huvudet.

Göran Persson har utpekats som en tänkbar ny ordförande för krisande Telia Sonera. Det vill han inte kommentera, men han säger sig vara öppen för nya uppdrag.

– Det är jag. Men just nu jobbar jag fullt. Jag har styrelseuppdragen, jag reser runt och talar, jag konsultar här och jag bedriver ett jordbruk på riktigt. Jag kör traktor och sköter kor. Nu i helgen har jag ladugården.

Här stannar Persson upp och får något högtidligt i rösten. Drömmande tittar han ut genom fönstret.

– Det är ett jäkla gott liv ska ni veta. Ena dagen på en konferens i Korea, två dagar senare sitter jag på traktorn och plöjer, säger han och berättar att han i vår ska gå upp från 35 till 40 kor.

Göran Persson aktar sig noga för att recensera dagens socialdemokratiska ledning. Inte en enda gång nämner han Stefan Löfven. Varje försök att leda in diskussionerna på hur S fungerar i opposition bemöts med ett: ”Nu är du där igen”.

Men han oroas av att alla partier tränger ihop sig i mitten.

– Det är en olycklig utveckling som började med att Moderaterna kallar sig arbetarparti. Nu kontrar S med att kalla sitt nya program affärsplan. Om det blir för lite konflikt, då växer utrymmet för andra. Att Sverigedemokraterna ökar är ett uttryck för detta. Det är inte förvånande att populismen får ett utrymme när de stora partierna försöker likna varandra, säger Persson och menar att särskilt Vänsterpartiet har misslyckats att fylla luckan när S går mot mitten.

Har vi massarbetslöshet?

– Absolut. De som har jobb jobbar mer än någonsin, de äldre ska jobba längre än någonsin, de som är arbetslösa har varit det längre än någonsin och för de yngre tar det längre tid än någonsin att komma in på arbetsmarknaden. Av utrymmet som skapas av ökad produktivitet borde en del kunna användas för att minska arbetstiderna.

Ordförandeskapen i Scandinavian Biogas och Sveaskog gör att Persson har ett enormt engagemang för frågor som rör energi, klimat och skog. Han förklarar skogskrisen med en omfattande strukturomvandling och att en del fjärrvärmeverk hellre eldar norska sopor än svensk biomassa.

– Vi står inför ett elöverskott i hela Europa. Det kommer att sätta en väldig press på Vattenfall. Hushållen lär sig att spara energi och mycket tung industri är på väg bort. Men elöverskott och fallande elpriser är det farligaste som kan ske för klimatet. Då blir alternativen väldigt olönsamma. Jag tror på väldigt svåra tider för vindkraftverken.

Vad säger du om statens ägarstyrning av Vattenfall?

– Den har inte varit tillräcklig. Och det går tillbaka till min egen tid. När handeln med utsläppsrätter kom igång och drev upp energipriserna samlade Vattenfall på sig en massa pengar och sedan kunde Lars G Josefsson (förre vd:n, reds anm) köpa holländska Nuon i en affär som var långt ifrån rimlig. Där var både Maud Olofsson och finansdepartementet uppenbarligen totalt frånvarande.

Du ångrar dig?

– Vi borde ha plockat av Vattenfall mer pengar som utdelning. Något år gjorde Vattenfall en vinst på 27 miljarder kronor. Då tog vi 40 procent. Vi borde ha tagit 70-80 procent. Pengarna hade legat bäst i statskassan. Då hade Josefsson haft mindre att handla för, säger Göran Persson.

LÄS OCKSÅ Persson varnar för helvetet runt hörnet

Vad kan du om de svenska finansjättarna?