En av Riksrevisionens stora stötestenar är vad man kallar ”formlös och informell styrning”. Myndigheten syftar på de informella kontakter som förekommer mellan regeringen och ledningarna i de statliga bolagen, och i frågor med politisk laddning. Detta ska bland annat ha förekommit inför Vattenfalls förvärv i Europa. Denna typ av informella kontakter, menar Riksrevisionen, är nödvändig för regeringen, men bidrar samtidigt till sämre transparens för riksdag och allmänhet.

Att införa nya holdingbolag mellan regeringen och de statliga bolagen, och därmed också minska politikernas direkta inflytande, innebär enligt Riksrevisionen en risk för att den informella och formlösa styrningen ökar.

”Sammantaget bedömer Riksrevisionen att det finns uppenbar risk att riksdagens möjligheter att i efterhand kunna följa upp viktiga beslut i regeringens förvaltning av statliga bolag försämras vid ett genomförande av utredarens förslag”, skriver myndigheten.

Utredningen tillsattes under 2011 och blev klar strax före sommaren. Utredaren, finansmannen Hans Dalborg, föreslår strax före sommaren att samtliga bolag i statens ägo ska inordnas under två statliga holdingbolag. Ett bolag för företag där vinst anses vara främsta syftet, och ett för företag med särskilt samhällsviktiga uppdrag. Ambitionen med modellen är att göra styrningen tydligare och mer ”professionell”, samtidigt som politikernas möjligheter att detaljstyra bolagen ska minska.

Under hösten bereds utredningen på finansdepartementet, som dock är förteget om hur långt i processen man kommit, eller när de beräknas vara klar.

Samtidigt understryker Riksrevisionen att förslaget även riskerar att försämra allmänhetens möjligheter till insyn. I dag sker förvaltningen i regeringskansliet, som rent formellt omfattas av offentlighetsprincipen. Eftersom den principen inte gäller i aktiebolag, skulle en bolagisering av regeringens förvaltningsorganisation göra det omöjligt för media och allmänhet att ta del av organisationens dokument.

"Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att betänkandet är uttryck för en väl motiverad strävan att professionalisera statens ägande samt så långt möjligt hålla isär politiska överväganden från affärsmässiga. Riksrevisionen menar dock att analysen som gjort i betänkandet i flera väsentliga avseenden inte är tillräcklig för att beslut ska kunna fattas på ett tillfredsställande underlag", skriver myndigheten.

LÄS RIKSREVISIONEN UTREDNING (PDF) SOU 2012-14

* Nliv.se kommer i dag att publicera och kommentera flera remissvar gällande statens bolagsförvaltning.