Under finanskrisens första fas 2009 föll kronan som en sten till runt 11,50 kronor mot euron. Riksgälden började då låna pengar i utländsk valuta i stor skala i en spekulation om att kronan så småningom skulle ta stiga igen. Det lyckades. När affärerna avvecklades förra sommaren kunde Riksgälden räkna ihop en vinst på hela 8,1 miljarder kronor till skattebetalarna.

Nu är läget det omvända. Kronan har bara under de tre senaste månaderna stärkts med drygt 8 procent mot euron till 8,26 kronor, något som fått inte minst den svenska exportindustrin att börja knorra.

• LÄS MER: "Stark krona plåga för exportföretag"

Men den snabba kronförstärkningen gör inte att Riksgälden vädrar möjligheten att göra ett nytt klipp.

– Vi har inte tagit någon position för en kronförsvagning i det här läget. Jag tror tvärtom att det finns flera skäl som talar för att kronan kan komma att förstärkas ytterligare, säger Thomas Olofsson, chef för upplåning på Riksgälden och fortsätter:

– När vi positionerade oss för en kronförstärkning under finanskrisen kunde vi se att det fanns flera tillfälliga faktorer som påverkade kronan starkt, till exempel att placerare använde kronan för att spekulera i utvecklingen i Baltikum eftersom svenska banker var stora där. Dessutom tvingades svenska företag avveckla stora positioner i kronor när exporten vek. Då kunde vi se att vi skulle komma att få en normalisering som innebar att kronan skulle stärkas. Det läget är vi inte i idag, säger Thomas Olofsson.

• LÄS MER: "Därför upprör stark krona"

Han tror att kronan kan fortsätta uppåt när framförallt utländska investerare vill köpa trygga svenska statspapper. Den starka efterfrågan har bidragit till att pressa ned räntan till rekordlåga nivåer. Räntan på tioåriga svenska statsobligationer är idag 1,4 procent.

– Det finns ett inflöde av kapital som köper kronor, och det är mycket ett resultat av eurokrisen. Det finns inget som pekar på att marknadsoron skulle avta den närmaste tiden och det finns inte heller tecken på någon kommande kraftig försvagning i svensk ekonomi relativt omvärlden som skulle kunna motivera en kronförsvagning, säger Thomas Olofsson.

Därför vill inte Riksgälden gå in och spekulera i en försvagning av kronan.

– Man måste ju alltid väga riskerna mot vad man kan tjäna. Och risken känns alldeles för stor i det här läget, säger Thomas Olofsson.

Hur stark ska kronan bli innan ni är beredda att satsa på att den faller?

– Det beror mer på vad som händer i omvärlden än exakt vad kronan står i. Det är om vi ser att kronan inte avspeglar den ekonomiska utvecklingen som vi skulle kunna ta positioner, men där är vi inte nu.

Den senaste tiden har krav framförts, framförallt från den svenska exportindustrin, på att Riksbanken ska sänka räntan för att på det sättet försvaga kronan.

Men enligt Thomas Olofsson är det inte alls säkert att en räntesänkning skulle få den effekten.

- Inflöden till vår valuta görs ju inte primärt för den höga räntans skull, säger han.

• LÄS MER: "Lindvall: Dags för Ingves att agera"