– Vi är inte med i euroområdet och det gör att vi är rätt skyddade mot direkta följdeffekter. Vi har också möjlighet att stödja svenska banker på ett annat sätt än tidigare utifrån ny lagstiftning, säger Thomas Olofsson till SvD Näringsliv.

Han tillägger att han inte räknar med att Riksgälden ska behöva tillgripa några av de nya instrument som finns till hands, detta just för att svenska banker inte är direktexponerade mot Grekland.

Hans kollega, kommunikationschef Unni Jerndal, är inne på samma linje.

– Det är också viktigt att komma ihåg att den samlade bedömningen som gjorts av svenska myndigheter är att svenska banker är välkapitaliserade ur ett internationellt perspektiv. Men vi på Riksgälden har en ständigt hög beredskap och flexibilitet för att möta ett eventuellt utökat behov för att låna mer till statskassan än vad vi gör för närvarande, säger hon.

Thomas Olofsson konstaterar att erfarenheterna från Lehmankraschen har lärt aktörerna en hel del.

– Då uppstod panik och osäkerhet bland aktörerna i och med att de inte riktigt visste vilka banker som var exponerade mot Lehman. Nu är det relativt genomlyst vilka banker som är exponerade mot Grekland och andra krisländer. Det gör att det inte uppstår samma osäkerhet på hela marknaden som det gjorde då.

Thomas Olofsson pekar också på att Riksbankens valutareserv har ökat rejält sedan Lehman Brothers kollapsade. Den har ökat från i storleksordningen 200 miljarder kronor då till 300 miljarder kronor i dag.

– Det finns ett helt annat regelverk vad gäller bankstöd vid en kris och som Riksdagen har beslutat om. Men, som sagt, vi ser ingen anledning att omedelbart använda dessa instrument eftersom vi är rätt skyddade.

Hur tror du den svenska kronan utvecklas vid en eventuellt upptrappad eurokris?

– Det är det nog ingen som kan säga säkert. Men kronan har till skillnad från tidigare kriser varit oerhört stabil denna gång och känns så här långt lite som en trygg hamn, säger Thomas Olofsson.