Räkna med att det blir många mindre räntehöjningar framöver. Riksbanken räknar med att höja med två ytterligare kvartar under 2010 till en reporänta på 1 procent.

Dock tror inte Riksbanken längre på att reporäntan ska stiga lika mycket som i tidigare prognoser. Den nya prognosen visar på en reporäntan 3,8 procent tredje kvartalet 2013. Med andra väntade påslag, som nya kapitaltäckningsregler och regleringar för att förhindra framtida finanskriser, ger det då en 3-månaders boränta på cirka 5,5-5,7 procent.

Den främsta anledningen till att räntan nu höjs är att tillväxten i den svenska ekonomin är god. Ökningen i antal arbetslösa har stannat av och det har till och med blivit brist på vissa yrkesgrupper.

När ekonomins hjul börjar snurra med normal fart igen så gäller det att de inte snurrar för fort och driver upp inflationen, d v s pengar sjunker i värde. Därför är det viktigt att Riksbanken tajmar sina räntehöjningar rätt.

Så när räntan nu höjs och vi suckar över att bolånen blir dyrare bör vi även betrakta den andra sidan av myntet. Räntehöjningen håller förhoppningsvis inflationen i schack. Det i sin tur innebär att de löneökningar som vi nu får, efter vårens löneavtal, inte äts upp av inflationen utan ger oss ett litet plus i plånboken.

Och som ett resultat av räntehöjningar kan vi med tiden förvänta oss lägre genomsnittspriser på bostäder. Men dagens besked om en höjning med 0,25 procentenheter var väntad och bör inte direkt få någon större betydelse.

Men inte bara räntehöjningen kan ge bostadsägare problem. Det kan också bli svårare att ta ytterligare lån på bostaden, om den är högt belånad, för renoveringar och liknande. I höst införs också bolånetaket på 85 procent, vilket kan begränsa lånemöjligheterna ytterligare. Även detta tak kan ha en viss dämpande effekt på priserna. Framför allt på de mindre lägenheterna som förstagångsköparna vill ha.

Anledningen till att Riksbanken inte tog i och höjde med 0,5 procentenheter på en gång är det osäkra ekonomiska läget i många europeiska länder med stora sparpaket. De väntas påverka svensk export och därmed svensk ekonomi negativt. Men även det faktum att löneökningarna, efter vårens avtalsrörelse, blev förhållandevis låga kan ha legat med i bedömningen.

En tredje anledning är att förändringar i reporäntan får snabbare genomslag än vad man tidigare beräknat. Fler än vad tidigare statistik sagt har i dag bolån med 3-månaders bindningstid. En räntehöjning påverkar alla dem inom bara några månader. Tidigare beräkningar visade på att större delar av lånestocken var med längre bindningstider vilket får till följd att det tar längre tid innan Riksbankens ränteförändringar slår igenom.

Att det är ett svårtbedömt läge är dock helt klart. Riksbanksdirektionen var inte enig i sitt beslut om räntehöjning. Karolina Ekholm reserverade sig och ville inte höja räntan. Även Lars E O Svensson var emot höjningen och vill behålla nivån på 0,25 procent året ut.