Riksbanken håller på att upprepa den amerikanska centralbankens misstag som ledde till en ohygglig fastighetsbubbla. Det skriver Anders Åslund, senior fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington, på DN Debatt.

”De svenska bostadspriserna har stigit snabbt till sin högsta höjd. I stället för att låta denna bubbla växa ännu större bör Riksbanken å det snaraste höja räntan med rimligt snabba steg upp mot 5 procent. Vi är i början av en högkonjunktur och realräntan behöver snabbt bli positiv och ligga på i genomsnitt 3 procent under konjunkturcykeln”, skriver Anders Åslund.

Trots att den svenska ekonomin utvecklas mycket väl betonar artikelförfattaren att man inte får underskatta Riksbankens expansiva penningpolitik.

”Av ren oklokhet låter Riksbanken en stor fastighetsbubbla växa fram som US Fed gjorde i USA. Kuren är enkel: Höj styrräntan snabbare”, råder Anders Åslund.

Det svenska ekonomiska läget kan beskrivas som en normal början av en högkonjunktur, förklarar han. Då bör realräntan snabbt bli positiv och höjas till 3 procent om året. Men efter att Riksbanken den 15 december höjde sin styrränta till 1,25 procent har Sverige en negativ realränta om drygt 0,5 procent, konstaterar artikelförfattaren.

”Det stora och uppenbara hotet är en fastighetsbubbla. De svenska bostadspriserna har stigit snabbt till sin högsta höjd. Bostadspriserna i Stockholm har gått upp med 4 procent under de senaste tre månaderna, enligt Mäklarstatistik. Relationen mellan inkomster och fastighetspriser förefaller orimlig, på grund av rörliga boräntor som fortfarande är så låga som 2,8 procent. De lär snabbt fördubblas, och då kan fastighetspriserna kollapsa som i slutet av 1989”.

Åslund tycker att Riksbanken ska höja räntan i större steg än 0,25 procentenheter åt gången. Han resonerar i termer av att det är de två akademikerna, Lars E O Svensson och Karolina Ekholm, i direktionen som leder Riksbanken fel:

”De har till och med röstat emot de senaste minimala räntehöjningar som Riksbanken genomfört. Professor Lars E O Svensson är sannolikt Sveriges internationellt mest framstående ekonom, men det innebär inte att han har rätt”, skriver Åslund och fortsätter:

”Deras grundläggande tanke är att bara två faktorer är viktiga för penningpolitiken: inflation och arbetslöshet. De bryr sig inte alls om penningmängd, kreditexpansion, bostadspriser eller finansiell stabilitet”.

Han konstaterar vidare att arbetslösheten är på väg ned och skriver att det är föga förvånande att inflationen snabbt är på väg uppåt.

”Med en stadig kreditexpansion av 9 procent kan inflationen snart bli ett allvarligt problem, som vi redan ser i Estland och Polen. Att kontrollera inflationen är Riksbankens viktigaste uppgift men att vidmakthålla negativ realränta är inte att dra i bromsarna”.

Åslund skriver avslutningsvis att Riksbanken borde lära sig av finansminister Anders Borg som ”glatt struntat i alla märkliga idéer om ständiga behov av budgetunderskott och istället insisterar på ett genomsnittligt budgetöversskott om 2 procent av BNP under konjunkturcykeln. Det var därför Sverige klarade sig så väl genom krisen”.

”På motsvarande sätt bör Riksbanken modifiera sin målsättning till att vidmakthålla en genomsnittlig positiv realränta om 3 procent under konjunkturcykeln. Det skulle dessutom stödja banksparandet och förstärka de svenska bankerna”, är artikelförfattarens slutsats.