Konjunkturutsikterna i omvärlden har försvagats och svensk ekonomi bromsar in. Samtidigt är inflationstrycket lågt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att även sänka reporäntebanan, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå under nästa år. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas, skriver Riksbanken. En sådan räntebana stabiliserar successivt inflationen runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå.

Riksbanken skriver att osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare har antagits. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver. Världen som helhet växer dock i en relativt god takt.

Om ett år bedöms reporäntan ligga på 1,7 procent mot tidigare prognostiserade 2,3 procent. Under fjärde kvartalet 2013 anger räntebanan en reporänta på 2,4 procent mot tidigare 2,9 procent. Året därpå, 2014, bedömer Riksbanken att reporäntan ligger på 3,2 procent, i den förra räntebanan var siffran 3,5 procent.

Vice riksbankschefernaKarolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan till 1,75 procent och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. De förordade istället en sänkning till 1,5 procent.

Ekholm och Svensson ville också ha en lägre räntebana som ligger på 1,25 procent från och med andra kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till strax under 3 procent vid slutet av prognosperioden. Det motiveras av deras bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga.

Ekholms och Svenssons räntebana leder till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Riksbanken betonar att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor. De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre, heter det i pressmeddelandet.

”Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Det skulle motivera en högre räntebana”.

Enligt SME Direkts enkät, bland 15 ekonomer, bedömde nio att räntan skulle sänkas med 0,25 procentenheter till 1,75 procent medan övriga sex bedömare trodde att räntan skulle lämnas oförändrad på 2,00 procent.