Finansoron har utlösts av problem på delar av USA:s bolånemarknad. Oron har spridit sig ihela det finansiella systemet och tvingat både amerikanska centralbanken (Fed) och euro­peiska centralbanken (ECB) att öka likviditeten i systemet.

I Storbritannien har Bank of England tvingats rädda ett bolåne­företag (Northern Rock) genom att ge nödkrediter. Sverige har också påverkats av oron men i väsent­ligt mindre utsträckning, förklarade Stefan Ingves.

Räntan på statspapper har fallit eftersom efterfrågan ökat på ­säkra tillgångar medan räntan pressats upp på andra place­ringar. Räntorna på lån och ­placeringar mellan banker, intern­bankräntor, har stigit i många länder.

Riksbanken styr den allra ­kortaste räntan, med en löptid på ett dygn, och den har varit fortsatt stabil kring styrränte­nivån (3,75 procent).

–Kort sagt så har Riksbankens styrsystem fun­gerat bra. Men internbank­räntorna har stigit, om än inte lika kraftigt som på vissa andra håll i världen, sa Stefan Ingves.

Vid senaste räntebeslutet tog Riksbanken hänsyn till oron på finansmarknaderna.

–För att penningpolitiken ska fungera så måste också räntebildningen fungera. Om vi skulle se allvarliga och varaktiga problem har vi möjlighet att agera.

Om Riksbanken agerar kommer de tydligt och klart att redovisa vad de gör och varför. Riksbanken har täta kontakter med de svenska bankerna och andra ­aktörer på de finansiella marknaderna.

Idag finns inga indikationer på ”omfattande likviditetsproblem” men Riksbanken följer utvecklingen noga.

Även Riksbanken har möjlighet, liksom Bank of England, att ge nödkrediter till finansiella institut. Men det ges bara till solventa institut och till en extra hög ränte­sats.

–Svenska banker ska inte ta denna möjlighet för given och därmed ta onödiga risker, sa ­Stefan Ingves.