Under senaste tiden har samstämmigheten varit stor bland fackföreningar, näringsliv och prognosmakare: Riksbanken måste sänka styrräntan.
Men osäkerheten om vad direktionen tar för beslut i dag på förmiddagen är stor. Det beslut som kommuniceras i morgon klockan 9.30 kan mynna ut i en sänkning med 0,25 procentenheter, med 0,50 procentenheter – eller vara en oförändrad ränta.
I början av sommaren var experterna tämligen ense om att det skulle bli en sänkning i september.
Men så började verkligheten krångla till det hela – eller åtminstone den del av verkligheten som är statistik.
Svensk industrikonjunktur höll emot bra. Inköpschefsindex låg kring 50-strecket medan övriga Europa var nere på 45.
Sysselsättningen var starkare än väntat.
När sedan BNP-siffran för det andra kvartalet visade på en tillväxt med 2,3 procent, jämfört med ett år bakåt, tappade alla bedömare hakan. ”Det är en osäker siffra, en första bedömning, det kommer en mer säker version 14 september.”
Så lät det. Och det är möjligt att experterna får rätt. Men den siffra som redovisades var anmärkningsvärt stark jämfört med i princip alla utvecklade industriländer i världen.
Efter denna statistikchock började experterna att svänga. I en färsk enkät säger tio av tolv ekonomer att räntan ska lämnas orörd. Två tror på en sänkning med 0,25 procentenheter.
Under tiden har exportföretag och fackföreningar (senast nye LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson) krävt lägre ränta.
Exportföretagen gör det för att kronan blivit för stark. De hoppas att en sänkt ränta ska sänka kronans värde.
Fackföreningarna har i stort samma argument som minoriteten i riksbanksdirektionen.
Sedan lång tid tillbaka har de två ledamöterna Lars E O Svensson och Karolina Ekholm röstat för lägre ränta och en lägre ränteprognos.
Deras huvudargument är att svensk ekonomi har gott om lediga resurser. Inflationen är i dagsläget under 1 procent och kommer inte upp till inflationsmålet 2 procent de närmaste åren. Även om sysselsättningen hittills utvecklats bättre än de flesta befarat är arbetslösheten 7 procent.
En lägre ränta ger fler i arbete, resonerar Ekholm och Svensson. Och det är ett resonemang som fackföreningsrörelsen med LO-basen i spetsen ställer sig bakom.
Riksbanksdirektionens majoritet består av fyra ledamöter med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen. De anser att en styrränta på 1,50 procent är en mycket låg och stimulerande ränta. De tycker att svensk ekonomi varit motståndskraftig när eurokris och statsskuldsproblem skruvat ner aktiviteten i omvärlden.
Majoriteten förväntar sig att räntan ska vara kvar ”på denna låga nivå” ett drygt år framåt och sedan höjas när det blir mer fart i ekonomin och inflationen stiger.
Osäkerheten om utvecklingen är mycket stor, skrev Riksbanken vid senaste räntebeslutet i början av juli. En faktor som majoriteten i direktionen ser allvarligt på är hushållens belåning. Även om skuldökningstakten har bromsat in rejält under senare år vill de fyra inte sänka räntan för lågt eftersom det kan stimulera till lån och blåsa upp en bostadsbubbla.
En av de ständiga reservanterna i direktionen – Lars E O Svensson – har under lång tid gjort klart att han anser det vara trams att prata om bostadsbubblor. Han vänder sig starkt mot att styrräntan – som ska styra hela räntenivån i samhällsekonomin – används främst för att påverka bostadsmarknaden.
Då finns det andra alternativ, brukar han säga och pekar på bolånetak, amorteringskrav och förändrade avdragsregler.
Sverige har starka offentliga finanser och ett konkurrenskraftigt näringsliv men lägre efterfrågan från utlandet kommer att märkas. Sverige är ingen ö.
När ekonomin börjar få problem på grund av oron i omvärlden slår det in över Sverige. Så har resonemangen låtit. Och därför har bedömare allt mer trott att oktober och december blir tidpunkter för när räntan tas ner.
I veckan kom inköpschefsindex för augusti. Det var en stor negativ överraskning. Plötsligt låg svenskt index nere på eurolandsnivåer. En enskild månad ska inte övervärderas men det kan vara ett trendbrott.
Därför har bedömare de senaste dagarna talat om möjligheten att Riksbanken trots allt sänker i dag. Normalt är räntebeslutet förankrat minst en vecka före räntemötet men allt är möjligt.
Så gårdagens beslut kan innebära en sänkning. Om konjunkturen vikit nedåt i Sverige, varför inte parera med ytterligare sänkt ränta för att få fart på sysselsättningen och ekonomin?
