Bakom bokföringsposten ”marknadsföringsåtgärder” kan det rymmas mycket, även mutor. Det konstaterar Ekobrottsmyndigheten i en skrift om revisorns roll i korruptionsbrott. Många svenska företag verkar i dag på marknader med utbredd korruption, men ändå är antalet åtal försumbara.
I slutet av 90-talet gavs revisorsrollen en principiellt sett ny funktion. Revisorn skulle inte längre enbart granska bolagens räkenskaper, utan även anmäla sina uppdragsgivare vid blotta misstanken om ekonomisk brottslighet. Denna mer ”polisiära roll”, som det kallades då, mottogs med skepsis av revisorskåren, som bland annat ansåg att det kunde störa dialogen och den förtroendefulla relationen mellan revisor och uppdragsgivare.
År 2004 utvärderades lagen av Brottsförebyggande rådet, Brå. Utredaren, Bengt Larsson, fann att endast var tjugonde revisor någon gång anmält en uppdragsgivare till åklagarmyndigheten. Nästan 85 procent av kåren uttryckte i samma undersökning, baserad på knappt 500 enkätsvar, att den brottsförebyggande effekten av lagändringen var tveksam, eller rent ut av liten.
– Jag var själv revisor i många år och hade anledning att överväga en anmälan vid vissa tillfällen, men behövde aldrig. Det är inte så frekvent, säger Dan Brännström, i dag vd för revisorernas branschorgan, FAR.
Tio år efter förändringen utvidgades lagen till att även omfatta mutbrott, ett tillägg som nu varit i laga kraft i runt två år. Fortfarande förefaller antalet anmälningar vara mycket begränsat.
– Det är inte vanligt förekommande, men det är min uppfattning att det sker, konstaterar Gunnar Stetler, överåklagare vid Riksenheten mot korruption.
En förklaring till att inte fler fall anmäls till åklagare, menar Dan Brännström, är att revisorn endast måste anmäla misstankar som han eller hon ”ramlar på”, och att det helt enkelt inte ligger i revisorsrollen att söka efter brott.
– Revisorn har inga som helst skyldigheter att aktivt vara detektiv, och söka efter oegentligheter, säger han.
• LÄS OCKSÅ: Svenskt arbete mot mutor får svidande kritik
Kan man inte förvänta sig att revisorn ställer andra frågor på grund av att en koncern är verksam i ett land som förknippas med korruption?
– Har du en verksamhet som gör investeringar på en ny marknad så måste företaget göra en riskanalys, och revisorn måste se företagets riskanalys och göra en egen bedömning, säger Dan Brännström och fortsätter.
– Men ser du att företaget har gjort en egen utredning och har nöjaktiga svar, så stannar dagens revisorsroll där, säger han.
Samtidigt kompliceras läget av faktumet att svenska företag ofta bedriver utländska verksamheter under separata dotterbolag, vilket ställer frågor om vem som har det egentliga ansvaret. Enligt Gunnar Stetler kan inte en svensk koncernrevisor helt frånsäga sig ansvaret för utländska dotterbolag, och inte blint ”förlita sig på att döttrarnas revisorer skrivit rena berättelser”, som han skriver i ett mejl.
Men ur ett juridiskt perspektiv är beroendet stort av lagstiftningen i landet där företagen verkar. I Sverige är det personer, inte företag, som kan straffas för mutbrott, och endast om brottet begåtts i Sverige eller i ett land där motsvarande handling är förbjuden. ”Dubbel straffbarhet”, kallas det, och gör lägger således stor vikt vid lagstiftningen utomlands.
I grunden, säger Dan Brännström, handlar det också om att en revisor till att börja med har begränsade möjligheter att upptäcka korruptionsbrott. Förseelsen är knappast något utövaren skyltar med, och som Ekobrottsmyndigheten konstaterat kan utbetalningar grävas ned i bokföringen under andra och tillsynes oskyldiga betäckningar. I slutändan bygger det på att företagen har förtroende för sina motparter, motpartens etik, och att en fungerande internkontroll finns på plats.
– Du kan aldrig följa vart pengarna tar vägen i slutändan. Du kan se din kunds motpart, och den riskbedömning som görs utifrån tvåpartsförhållandet. Men vad som händer sedan, om pengarna får fötter, det är utanför revisorns räckvidd, säger Dan Brännström, som dock hoppas att revisorn i framtiden kan få en mer undersökande roll.
I den mån någon revisor agerat felaktigt i korruptionsärenden så är det inget som blivit föremål för några sanktioner av Revisorsnämnden, revisionskårens egen tillsynsmyndighet. Adam Diamant, myndighetens chefjurist och ställföreträdande direktör, berättar att han själv inte kan minnas några glasklara fall, och en sökning i myndighetens register ger inga träffar.
• TIPSA OSS! Har du en historia att berätta om svenska mutor utomlands i vår serie ”Blågula mutor”? Har du eller ditt företag tvingats betala ”kickbacks” och medverkat till korruption? Mejla tipsa@svd.se. Du kan även skicka ett krypterat mejl – en extra säkerhetsgaranti.
Blågula mutor: Hela granskningen
"Alla är korrupta - utan undantag"
Svenska företagare drabbas av korruption i Kina, men på hemmaplan råder okunskap om problemen.
Populära quiz på nliv.se:
Mer i ämnet
-
22 okt 2012
En enda fällande dom på 13 år
Sverige tillhör bottenligan i arbetet mot mutor – överåklagaren på...
- 28 okt 2012 Storföretag verkar i korrupta länder
- 28 okt 2012 Schweiziska bolag betalar mutor
- 24 okt 2012 ”Svårt undvika korrupta bolag”
