Rekordmånga har alltså inte tillräckligt hög inkomst för att kunna köpa ett hus.

- Det här visar att den situation vi har nu inte bara gäller storstadsregionerna där man har varit van vid att se en pressad husköpkraft. Nu är det ett nationellt fenomen, det blir alltså allt svårare att få råd med husköpen också i mellanstora städer i Sverige, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson till E24.

Under andra kvartalet sjönk priserna på småhus något och hushållen fick högre inkomster. Detta var tillräckligt för att kompensera att stigande räntor ökade på svenskarna boendekostnader. Husköpkraften hamnade ändå för andra kvartalet i rad under 100-strecket i Swedbanks Boindex, vilket innebär att hushållen måste minska ner på annan konsumtion för att få råd med husköpet.

- Senast vi såg en sådan svag husköpkraft var 1995 då räntan uppgick till 11 procent, men nu är det snarare de höga huspriserna som pressar husköpkraften, säger Cecilia Hermansson.

Rekordmånga kommuner har nu ett Boindex under 100-strecket och snittet i senaste mätningen hamnar på 98,8. I två tredjedelar av Sveriges kommuner har husköpkraften minskat det senaste kvartalet, och i nära 60 procent av kommunerna har hushållen inte riktigt råd med sina husköp enligt normen. Om husköpkraften hamnar exakt på 100, innebär det att hushållet lägger 15 procent av sin lön före skatt på kostnaden för bolån. Ligger husköpkraften på under 100, så betalar hushållen mer än 15 procent av lönen till bolånen.

För rikets hushåll behövs en genomsnittlig inkomst på 557 039 kronor för att uppfylla normen vid köpet av medianvillan. När Boindex är 98,8 läger hushållen 15,2 procent av sin lön på bolånekostnader.

Påverkar det här hushållens konsumtion?

- Ja, det här läget innebär att fler får göra avkall på annan konsumtion för att ha råd med husköpet. Vi har också sett att ränteutgifterna, som en del av den disponibla inkomsten, har stigit till samma nivå som vi hade 1993-1994. Just nu går alltmer pengar till boendet och vi har också en hög inflation. Allt detta sammantaget pressar konsumtionstillväxten. Vi har just nu fortfarande i tillväxt i konsumtionen, men den blir svagare, säger Cecilia Hermansson.

Måste en del av oss börja se oss om efter ett billigare boende nu?

- Det är en annan fråga, för då måste man titta på arbetsmarknad. Vi har ännu inte sett någon vikande arbetsmarknad, men vi räknar med en nedgång. Och blir det en större nedgång, så skulle den förstärka nedgången på fastighetsmarknaden också. Men givet att arbetsmarknaden håller sig uppe så blir nedgången på boprismarknaden ganska mild, säger Cecilia Hermansson. på annan konsumtion för att få råd med husköpet.

I Stockholm läggs det mest pengar på bolånen sett till inkomsten. Boindex hamnar på 59,1, vilket är en nedgång från kvartalet innan. Ett hushåll i Stockholm skulle behöva en bruttoinkomst på 1 078 139 kronor för att ligga på 100 i Boindex, istället är medianinkomsten 637 600 kronor. Stockholmarna betalar 25,4 procent bolånekostnader som andel av bruttoinkomsten. Fjärde kvartalet ifjol betalades 25,5 procent.

Endast vid ett tillfälle tidigare – tredje kvartalet 1994 – har andelen varit högre på 26,3 procent. Då var den sammanvägda bolåneräntan 12,1 procent, jämfört med dagens 5,4 procent.

I Malmö- och Göteborgsregionerna behöver hushållsinkomsten uppgå till 862 511 respektive 898 449 kronor. Medan Stockholmarna har knappt 60 procent av inkomsten som krävs, har Malmöiterna och Göteborgarna kring 65 procent av inkomsten. I medelstora städer som grupp har hushållen 85 procent, medan övriga kommuner som grupp har goda marginaler med drygt 60 procent högre inkomster än de som krävs för att ha råd med husköpet, enligt Swedbanks norm.