De så kallat orangea kuverten lär åter ge en chock för många svenskar. Pensionerna kommer att bli betydligt mer knapra än många trott.

Och på tisdagen släppte statsminister Fredrik Reinfeldt den kalldusch som de initierade länge känt till. Pensionspengarna kommer inte på långa vägar att räcka för de pensioner som svenska folket förväntar sig. Reinfeldt öppnar nu för att människor ska jobba till 75 års ålder.

Det är en dramatisk förändring för ett folk där många slutat jobba i god tid före 60-årsdagen, och arbetsgivarnas intresse för äldre personer är minst sagt svalt.

Det är det andra utspelet kring det långsiktiga pensionskapitalet på några få dagar. Vattenfalls nye ordförande Lars G Nordström öppnade häromdagen i en intervju i Dagens Industri för att Vattenfall ska saminvestera i ny kärnkraft tillsammans med AP-fonderna.

Den gamle Nordea-chefen har väl utvecklade känselspröt för det politiska spelet, och hans kommentar är knappast ett resultat av stundens ingivelse.

En eventuell utbyggnad av kärnkraften är en av de hetare potatisarna inom energipolitiken. Men om man nu skulle välja det alternativet så är det helt rätt att bjuda in AP-fonderna. Det är enorma investeringar, som sedan ska betala tillbaka sig på lång tid. Det har också goda förutsättningar att vara en lönsam verksamhet, om än med stora inslag av politisk risk.

Inte minst är det viktigt att bryta det monopol som el-juntan – Vattenfall, Fortum och Eon – i dag har inom den samägda kärnkraften i landet. Det måste in andra stora och tunga aktörer på energiområdet, oavsett om det är kärnkraft eller någon annan form av kraft, för att skapa bättre balans mellan producenter och konsumenter.

Samma resonemang kan man föra på flera andra områden. Energin är en del av den grundläggande infrastrukturen i ett land, liksom till exempel järnvägar. Det är stora och väldigt långsiktiga investeringar. Men det är väldigt nödvändiga investeringar. Och det svenska järnvägsnätet har försummats i decennier.

På samma sätt borde vård, skola och omsorg passa betydligt betydligt bättre för en riktigt långsiktig ägare än för dagens så kallade riskkapitalister. Där har allmänheten väckts upp tämligen bryskt av Carema-skandalen. Riskkapitalisterna tvingas nu försöka fila på sitt rykte för att överhuvudtaget vara kvar på den lukrativa marknaden, senast var det EQT som sa att de ska sluta lägga fonder i skatteparadis. Men den grundläggande kortsiktigheten kommer aldrig att ändras för riskkapitalisterna.

Det pågår just nu en utredning kring AP-fondernas struktur. I dagsläget bakbinds de exempelvis av att de inte får ha mer än 5 procent av portföljen i onoterade tillgångar, rensat för fastigheter. Den begränsningen känns kontraproduktiv för en placerare med extremt lång tidshorisont.

Det är knappast viktigt för AP-fonderna att alla tillgångar prissätts dagligen, eller varje mikrosekund som det är numera i de mer likvida aktierna på börsen. Det borde vara vettigare med tillgångar som ger bra avkastning på riktigt lång sikt, och som dessutom kan förbättra utvecklingen för svensk ekonomi.

AP-fondernas investeringar på internationella aktiemarknader har gett ett klent resultat, fonderna hade varit betydligt mer värda om de bara investerat i svenska aktier.

Och den svenska aktiemarknaden är långt från fornstora dagar. Åtskilliga bolag har köpts ut, och inflödet av intressanta företag för AP-fonderna att investera i är minst sagt klent.

AP-fondernas enda uppgift är att maximera den långsiktiga avkastningen på pensionspengarna. Den ramen har tveklöst sina poänger. Risken är annars uppenbar att fonderna kunde kapas av kortsiktiga politiska intressen, som missgynnat pensionärerna.

Samtidigt konstaterade exempelvis Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson i sin halvårsrapport i fjol att ”Det absolut viktigaste för utvecklingen av de framtida pensionerna är att skapa bra förutsättningar för god ekonomisk utveckling och att andelen sysselsatta ökar.”

De målen nås tveklöst bättre av att Sverige ligger i topp inom vård, skola, omsorg, infrastruktur och har en god elförsörjning, än av mer eller mindre kortsiktig handel i aktier och räntepapper eller exotiska utlandsinvesteringar.