Många kommentarer är glada, men idén är helt fel, enligt Småföretagarnas Riksförbund.

Sänkningen beräknas kosta cirka 16 miljarder kronor. Av dessa finansieras 8,8 miljarder av de skärpta avdragsreglerna för interna räntor, så kallade räntesnurror.

- Vi gör detta därför att det är avgörande för var de multinationella bolagen lägger investeringar, fabriker och huvudkontor, säger näringsminister Annie Lööf (C).

- Sverige kommer nu under den genomsnittliga bolagsskattesatsen för OECD och EU.

EU-genomsnittet är i dag 23,4 procent.

Svenskt Näringsliv och Företagarna har tidigare sagt att det finns mer effektiva åtgärder. Lööf tycker dock att skattesänkningen är ”helt rätt” med tanke på att OECD har pekat ut skatten som den mest skadliga för företagsklimatet och med tanke på att en rad EU-länder har sänkt sin skatt de senaste tio åren.

Regeringen föreslår dessutom ett investeraravdrag för att öka tillgången på kapital, främst i nystartade och växande företag.

- Vi tror att i samma stund som vi ger den här signalen så kommer det i olika investeringskalkyler att falla ut mer svenska flaggor än tidigare. Det kommer att vara mer intressant att lägga sina framtida investeringar och sin beskattning i Sverige, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

- Förslaget i sin helhet är en injektion av kapital till hela företagssektorn. Bolagsskattesänkningen tillsammans med vår hjärtefråga investeraravdraget skapar en helhet som är bra för både små och växande och stora företag i Sverige, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna.

Men hon får mothugg av småföretagarsidan:

- Det här är helt fel. Sänkt bolagsskatt kommer inte att påverka arbetslösheten i Sverige. Sänkt bolagsskatt påverkar nämligen inte små och medelstora företag eftersom det ändå är så små vinster, säger Leif Svensson, förbundsordförande i Småföretagarnas Riksförbund.

- Hade man använt pengarna till en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna och slopad sjuklön för oss mindre företagare så hade det gett en direkt effekt på arbetslöshetssiffrorna.

Lööf anser att det inte bara är de stora internationella bolagen som kommer att tjäna på regeringens förslag.

- Hela Sveriges näringsliv tjänar på sänkt bolagsskatt, eftersom det finns många underleverantörer till de stora företagen i Sverige, säger hon.

Reinfeldt säger att det är otroligt svårt att beräkna hur sysselsättningen kommer att påverkas av sänkningen och regeringen presenterade inga beräkningar.

- Det är aldrig en rak linje från en åtgärd till jobb, därför att många saker inverkar. En del av detta har vi inte makt över i Sverige.

- Vi socialdemokrater har alltid stått för en konkurrenskraftig bolagsskatt, på så sätt är det bra att den sänks, säger Magdalena Andersson, Socialdemokraternas talesperson för ekonomisk politik.

- Men jag måste se finansdepartementets samlade beräkningar innan jag riktigt kan ta ställning till om Sverige har råd med en sådan här vidlyftig skattesänkning.

Hon tycker att ett investeraravdrag är bra. S har själv föreslagit ett sådant.

Krister Andersson, skatteexpert vid Svenskt Näringsliv, välkomnar sänkningen, men varnar för utformningen av ränteavdragsreglerna. Enligt det förslag som varit ute på remiss, och som mötts av hård kritik, ska Skatteverket bedöma om ett avdrag ska godkännas eller inte.

- Företagen kan då inte veta om de ska få avdrag eller inte utan får förlita sig på att Skatteverket subjektivt ska göra en bedömning. Den rättsosäkerheten är helt oacceptabel.

Regeringen räknar med att få in 2,5 miljarder kronor mer på att begränsa avdragen för räntesnurror än vad man tidigare sagt, 8,8 miljarder i stället för 6,3 miljarder.

- Vi har fått in ytterligare material från Skatteverket som tyder på att problemet med räntesnurror varit mer omfattande och vuxit snabbare än vad vi faktiskt har trott. Det ger oss möjlighet att göra en större lättnad på bolagsskatten, men understryker också hur viktigt det är att vi också stänger de här räntesnurrorna, säger finansminister Anders Borg (M).