Finansminister Anders Borg meddelade på torsdagen att regeringens räntebana i höstbudgeten kommer att visa en reporänta på 3,0 procent i slutet av 2009, att jämföra med 4,75 procent i dag. Riksbankens räntebana i den penningpolitiska uppföljningen, som publicerades den 4 september pekade mot en reporänta på 4,5 procent i slutet av 2009.

Det är inte första gången som finansdepartementets ränteprognoser skiljer sig väsentligt mot Riksbankens. Våren 2007 bedömde Riksbanken att det skulle räcka om reporäntan toppade på 3,75 procent under den kommande treårsperioden. Finansdepartementet höll inte med, i vårpropositionen pekade regeringens prognos mot att reporäntan behövde höjas till 4,75 procent.

Finansdepartementets ränteprognos pekade visserligen mot att reporäntan skulle nå 4,75 procent först under 2009, men ställt i relation till Riksbankens prognoser var finansdepartementets ekonomer betydligt mer träffsäkra.

Räntemarknaden reagerade på finansministerns ränteprognos, enligt Johan Javeus, chefsstrateg på SEB Merchant Banking, sjönk ränteförväntningarna för 2009 med cirka 5 punkter efter Anders Borgs kommentarer.

Johan Javeus konstaterar att flera marknadsbedömare, inklusive SEB, räknar med lägre räntor framöver än vad Riksbankens räntebana pekar mot. Men finansdepartementet ser mer aggressiva räntesänkningar än någon annan.

"Vi är lite förvånade, vi tyckte att vi själva var ganska aggressiva i den prognos vi har", säger han.

SEB:s prognos pekar mot en reporänta på 3,5 procent i slutet av 2009, följt av ytterligare en sänkning med 25 punkter i före mitten av 2010.

"De (finansdepartementet) har en rätt så aggressiv bana, som kommer ner till vår bottennivå ett halvår tidigare, och sedan har de, vad jag förstår, också bara en blygsam höjning under 2010", säger Johan Javeus.

Enligt finansdepartementets räntebana höjs styrräntan med 25 punkter under 2010, till 3,25 procent.

Anders Borg hänvisade i första hand till att regeringen har lagt in de sänkta arbetsgivaravgifterna i sina prognoser. Lönekostnaderna blir därmed lägre än vad Riksbankens prognoser pekar mot, men det räcker knappast för att förklara skillnaderna i ränteprognoser mellan finansdepartementet och Riksbanken.

"Det har jag extremt svårt att tro. Vad det måste handla om är att man har en annan syn på tillväxt och inflation", säger Johan Javeus.

"Vi vet sedan tidigare att regeringen har haft en ganska dyster syn på tillväxten, och när vi nu lägger på det här med oljepriser, och råvarupriser i övrigt, som faller väldigt mycket så är det ju klart att inflationsutsikterna ser betydligt ljusare ut. Rimligtvis borde det vara det som är den stora förklaringen till att man ser så stort utrymme för Riksbanken att sänka räntan", fortsätter han.

Även om finansdepartementet spår oväntat aggressiva räntesänkningar lutar Johan Javeus mot att många bedömare tror mer på regeringen än på Riksbanken när det gäller ränteutsikterna.

"Alla räknar med att givet att tillväxten utvecklas så svagt, som det mesta tyder på nu, och lägg till att råvarupriserna kommer ner kraftigt nu och ger en nedåtpress på inflationen globalt och i Sverige, så tror jag att de flesta räknar med att det kommer att öppnas upp ett betydligt större utrymme för räntesänkningar än vad Riksbankens bana pekar mot", säger han.

Olikheterna i ränteprognoserna mellan Riksbanken och finansdepartementet skapar en pikant situation, dels för att finansdepartementet hittills verkar ha haft mer rätt än vad Riksbanken har haft, och dels på grund av att det till stor del handlar om tidigare Riksbanksanställda som räknar på finansdepartementets prognoser. Det kan framstå som att Riksbanken har tappat lite väl mycket kompetens till finansdepartementet.

"Det kan väl möjligen ge lite luft åt debatten om att Riksbanken kanske inte är tillräckligt snabb med att reagera på de signaler som kommer om ekonomin - om det skulle visa sig att Riksbanken nu följer efter och därmed ligger efter kurvan", säger Johan Javeus.

Han har dock viss förståelse för att Riksbanken nu vill agera för att långsiktigt bevara sin status som inflationsbekämpare i ett läge när inflationen är den högsta på 15 år.

"Det kanske i efterhand kommer att finnas en viss förståelse, även om det skulle visa sig att räntesänkningarna skulle bli kraftigare än vad Riksbanken idag har prognostiserat", säger Johan Javeus.

Debatten om Riksbankens räntehållning lär dock få nytt liv av finansdepartementets ränteprognos, och en fråga som kanske måste diskuteras är om Riksbanken verkligen ska publicera treåriga reporänteprognoser.