Borg skriver ned regeringens prognos för Sveriges BNP. I den nya augustiprognosen spår han att ekonomin stannar av och att BNP ökar med 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år. Däremot räknar han med högre aktivitet under de nästföljande två åren, 3,1 procent och 3,5 procent under 2010 och 2011.
I vårpropositionen i mitten av april spådde Borg en BNP-tillväxt på 2,1 procent i år, 1,8 procent nästa år. För 2010 räknade han med en tillväxt på 2,9 procent och 2,5 procent 2011.
I propositionen låg bedömningen för arbetslösheten på 5,9 procent för i år och en ökning till 6,1 procent nästa år. Sedan räknade Borg med en nedgång till 5,9 respektive 5,7 procents arbetslöshet för 2010 och 2011.
Borg bedömer nu att den trögare svenska ekonomin ger utrymme för större satsningar i budgeten i september.
- Mot bakgrund av överskotten i de offentliga finanserna och det gradvis lägre resursutnyttjandet framöver avser regeringen att i budgetpropositionen föreslå åtgärder på drygt 30 miljarder kronor 2009, säger Borg.
- Effekten på det finansiella sparandet av dessa reformer ökar med cirka 5 miljarder kronor 2010 till sammantaget 35 miljarder kronor.
Borg konstaterade också att den internationella oron inte är över.
- De mörka moln som hängt över världsekonomin har tätnat över sommaren till följd av tilltagande oro på de internationella finansmarknaderna, sade Borg.
I sitt underlag vid budgetdiskussionerna på Harpsund bedömer Borg också att arbetskraften kommer att öka samtidigt som sysselsättningen minskar, vilket innebär högre arbetslöshet framöver. I regeringens nya siffror skriver Borg upp prognosen för arbetslösheten till 6,0 procent i år, 6,3 procent nästa år och 6,5 procent 2010. Men 2011 börjar arbetslösheten minska igen och landar enligt prognosen på 6,0 procent.
Regeringen kommer i budgeten att presentera tre olika reformpaket för jobb och företagande, välfärd och framtidssatsningar.
- Det handlar bland annat om skattelättnader för hushåll och företag, om att öka resurserna till vård och omsorg och om att satsa på infrastruktur, utbildning och forskning samt klimat, säger Borg.
Nu lägger regeringen ett paket för att dämpa och motverka nedgången, så hushållen kommer att få lite mer i plånboken, enligt Borg.
- Men vi gör också betydande satsningar på välfärden, säger han.
- Vi bedömer nu att det finns lite större reformutrymme än vad vi tidigare räknade med.
- Vi har sett ett tydlig dämpning, först i USA, sedan i den europeiska konjunkturen och det kommer naturligtvis att påverka Sverige.
Torbjörn Isaksson, makroanalytiker på Nordea, tycker att regeringens prognoser verkar rimliga.
- Det är en kraftig nedskrivning jämfört med i våras, säger Isaksson.
Budgetsatsningen på 30 miljarder kronor nästa år var väntad. Och det finns enligt Isaksson utrymme för att göra de satsningar som regeringen säger sig vilja göra.
- Det kan ha en viss positiv effekt på tillväxten, säger han.
Mats Dillén, chef för Konjunkturinstitutet (KI), tycker att regeringens nya BNP-prognos inte är ”orimlig”.
- Vi kommer själva med en prognos nästa vecka. De här siffrorna bekräftar att även regeringen ser framför sig en rejäl konjunkturavmattning och att vi går in i en lågkonjunktur. Det är också en bild som vi har, även om våra siffror inte exakt ser ut så här, säger Mats Dillén.
Han vill inte avslöja KI:s egen prognos i detalj, men säger att KI:s siffror ”inte ligger allt för långt i från de här siffrorna”.
Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros är inte oväntat kritisk.
”Regeringens sysselsättningspolitik har misslyckats. Nu har regeringen ännu en gång tvingats att skriva upp sin prognos för arbetslösheten och skriva ner sin prognos för den ekonomiska tillväxten”, skriver han i ett pressmeddelande.
Östros har sina prioriteringar klara:
”Det behövs satsningar på forskning, grön infrastruktur, småföretagarna och det behövs satsningar på kvaliteten i skolan och i sjukvården”, fortsätter Östros.



