Det sade finansminister Anders Borg vid en pressträff på Harpsund på fredagen, i samband med regeringens budgetöverläggningar.

Därmed reviderar regeringen upp årets tillväxtprognos och upp prognosen för nästa år. I den senaste prognosen, presenterad i Almedalen den 5 juli, spådde regeringen att BNP skulle öka med 3,3 procent i år, 3,8 procent nästa år och 3,9 procent år 2012.

Samtidigt bedömer regeringen att arbetslösheten kommer att uppgå till 8,5 procent i år för att sedan sjunka till 8,0 procent 2011 och 7,4 procent 2012.

Sysselsättningen väntas öka med 1,0 procent i år, 1,3 procent 2011 och 1,2 procent 2012.

Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till -1,1 procent i år, -0,2 procent nästa år, +1,1 procent år 2012 och +2,0 procent år 2013.

REGERINGENS PROGNOS:

År

2010

2011

2012

BNP

4,5 procent

4,0 procent

3,4 procent

Arbetslöshet

8,5 procent

8,0 procent

7,4 procent

Finansiellt sparande

- 1,1 procent

- 0,2 procent

+ 1,1 procent

Hushållens konsumtion

+ 3,2 procent

+ 3,6 procent

+ 3,5 procent

Anders Borg sade att det nu är en tydlig återhämtning i svensk ekonomi med en bred uppgång i efterfrågan, både här hemma och i omvärlden. Till det kommer en starkare arbetsmarknad än regeringen räknat med, men arbetslösheten är fortsatt hög och resursutnyttjandet lågt och vägen tillbaka fortfarande osäker.

Enligt finansministern dominerar nedåtriskerna, bland dem finns de statsfinansiella problemen i omvärlden och en gryende oro för en andra nedgång i den globala ekonomin.

Bakom regeringens uppreviderade BNP-prognoser för svensk ekonomi ligger den överraskande starka tillväxten första halvåret och återhämtningen är bred, såväl för konsumtion, investeringar och export. Enligt finansministern talar också indikatorer för en fortsatt hög tillväxt i höst.

Anders Borg bedömer att utrymmet för ofinansierade reformer är drygt 10 miljarder kronor för 2011. Under andra halvan av nästa mandatperiod väntas ett större reformutrymme uppstå, men det är viktigt att inte inteckna detta på förhand eftersom bedömningen är osäker och riskerna betydande.

Utanförskapet väntas fortsätta att minska från 2010 och uppgå till 687.000 helårspersoner i slutet av nästa mandatperiod. Det innebär en minskning med knappt 400.000 personer jämfört med 2006, enligt finansdepartementets beräkningar.

Statsskulden väntas fortsätta att minska. För 2010 beräknas skulden uppgå till 34,5 procent av BNP, för att sedan sjunka ned till 21,1 procent 2014.