I flera andra länder har skattesmitare fått skatteamnesti om de tagit hem gömda pengar från utlandet. Men det är inte den svenska linjen. Den som undanhållit pengar ska inte ”belönas” med att slippa skatten.

Denna linje är klok och dessutom rättvis. Det skickar signaler att alla skattebetalare behandlas lika och att alla har samma skyldighet att göra rätt för sig.

Den internationella trenden är att avtal sluts med allt fler så kallade skatteparadis. Dessa länder har behov av att få internationell acceptans och andra affärer. Då är de beredda att offra rollen som skatteparadis.

Vi ser också hur andra länder lättar på sekretessen och i allt högre grad accepterar det internationella utbytet av bankuppgifter.

Dessutom är den svenska linjen att alla ska ha en chans att göra rätt för sig. Därför går Skatteverket regelbundet ut med uppmaningen att deklarera gömda pengar. Det går att riva upp deklarationer fem år tillbaka i tiden och göra om dem. Men det går även att be om att få göra om deklarationer som är ännu äldre.

Avtal med skatteparadisen och självrättelse är det som gäller. Avtalen, som i många fall gäller från årsskiftet, innebär att det går att spåra ägare till pengar. Det innebär risk för både skatter, skattetillägg (som vanligen är 20 procent på det undanhållna beloppet) och i värsta fall åtal för skattebrott.

Men det går inte att göra en självrättelse om hjulen redan börjat snurra. Om en utredning har börjat eller en revision är aviserad så räknas inte längre rättelsen som frivillig.

Självrättelse är både billigare och enklare för statskassan än att driva ett antal rättsprocesser. Ett alternativ kan vara skatteamnestin som varit uppe till debatt många gånger.

Inom regeringen har meningarna varit delade. Finansminister Anders Borg är motståndare till amnestin och får stöd av folkpartiet medan kristdemokraterna, tillsammans med moderata riksdagsledamöter och centern, förordat amnesti. En amnesti kan tolkas som att regeringen inte tycker att det är så allvarligt att smita från skatten.

Nu ser frågan ut att få en lösning i och med att det sluts allt fler avtal om information mellan de så kallade skatteparadisen och Sverige.

Från 27 december gäller avtalet med Isle of Man och från nyår med Jersey, Guernsey, Caymanöarna och Bermuda. Dessutom finns avtal men inget datum för Brittiska Jungfruöarna, Nederländska Antillerna, Aruba och Anguilla.

I avtal mellan EU och andra länder finns också reglerat om källskatteavdrag på ränteinkomster på konton i Belgien, Luxemburg, Schweiz och Österrike. Avtalen omfattar inte uppgifter om enskilda sparare och inte heller andra kapitalinkomster utöver vanliga räntor.

Vi har också kunnat se hur kontouppgifter har kommit ut på okända vägar och nått Skatteverket. Ett exempel är en cd med uppgifter om konton i Liechtenstein. Ett tjugotal svenskar väntas nu bli krävda på sammanlagt cirka 40 miljoner.

Skatteverket menar att det varje år undanhålls cirka 46 miljarder i skatt på grund av att pengar göms i utlandet. 46 miljarder motsvarar ungefär vad hela försvaret kostar under ett år eller vad alla barnbidrag kostar under två år.