Ratos inriktning är densamma som under framgångssagan: Bolaget är det enda av de stora investmentbolagen som helt fokuserar på ägande i onoterade bolag och riskkapital (private equity på engelska). Branschen får numera negativ publicitet för skattetrixande, monopolbyggande och klavertramp inom vård, skola och omsorg. Även Ratos optimerar kapitalstrukturer och skattekostnader, men skandalerna lyser här med sin frånvaro. Aktiens nedgång på en i övrigt pigg börs speglar sänkta förväntningar på framtida avkastning.

Ratos är en branschgeneralist specialiserad som aktiv ägare. Att innehaven ska vara nordiska snävar in sökfältet liksom investeringsintervallet 300–5000 miljoner kronor och, givetvis, avkastningskravet 20 procent. Innehavstiden är inte förbestämd, utan även här fäller avkastningskravet avgörandet i årliga utvärderingar: Kan värdet inte ökas i denna takt framgent ska innehavet säljas.

De 18 portföljbolagen är i första hand exponerade mot Norden, därnäst mot övriga Europa. Med liten verksamhet på marknader med ekonomisk tillväxt blev bolagens omsättnings- och resultatutveckling en besvikelse i fjol och har varit svag, på flera håll med förlust, i inledningen av 2013. Utsikterna inför 2014 är dock bra.

Ratos redovisar hur eget kapital, 38,50 kronor per aktie, fördelar sig över portföljbolagen tillsammans med deras finansiella utveckling, inklusive skuldsättning. Ratoskoncernens resultat har fyra komponenter: Innehavens löpande resultat (5 miljoner kronor under första halvåret), resultat vid avyttring (895 miljoner kronor), förvaltningskostnader (drygt 1 procent av börsvärdet per år) och ränta på egen kassa (små belopp).

I en översiktlig genomgång har tidningen Aktiespararen svårt att totalt sett hitta betydande övervärden i förhållande till de bokförda värdena. Tre av de tyngre innehaven – Bisnode, Diab och Inwido – förefaller i stället vara högt bokförda. Eftersom aktien handlas cirka 20 kronor över eget kapital per aktie blir slutsatsen att börskursen till inte oväsentlig del vilar på ett förtroende för Ratos förmåga att infria sitt avkastningskrav över tid och lyfta värdena i befintlig portfölj. Historien, 36 fullföljda investeringar med i genomsnitt 25 procents avkastning per år, talar för att det är möjligt, men uppgiften är definitivt inte snuten ur näsan.

I somras emitterades preferensaktier till en kurs om 1750 kronor per styck med en kvartalsvis utdelning på 25 kronor, eller nästan 6 procent i årstakt. Inlösen kan ske från och med våren 2017 till en kurs på 1837,50 kronor det vill säga en överkurs på 5 procent. I praktiken är detta ett lån till låg ränta som också har positiva ränteeffekter på övrig upplåning, som Ratos i egenskap av investerare eller moderbolag uttryckligen eller underförstått garanterar. Bra bankkontakter eller ett starkt varumärke på obligationsmarknaden är en konkurrensfördel och en nödvändighet i riskkapitalbranschen.

Om företaget

Ratos är ett riskkapitalkonglomerat, vars verksamhet består av förvärv, utveckling och försäljning av företrädesvis onoterade företag.
Vd Susanna Campbell äger 19000 aktier i Ratos, värda runt 1,1 miljoner kronor.

Emissionen av preferensaktier finansierade investeringarna i finska Nebula (abonnemangsbaserade IT-tjänster till småföretag), norska HENT (byggare med stor orderbok), och delvis den i Aibel, där Ratos räknar med en avkastning på mer än 20 procent årligen. På kalkylstadiet är det en betryggande marginal till kostnaden i form av utdelning på preferensaktien. Hur det går får vi se.

För stamaktien eftersträvas en jämn utdelning. Halveringen för 2012 till 3 kronor ska ses mot bakgrund av ett dåligt år och att köparens marknad rådde i riskkapitalsvängen. Tack vare Ratosaktiens dalande kurs är direktavkastningen 5 procent för stamaktien med upprepad utdelning till våren.

Publiceringen sker i samarbete med tidningen Aktiespararen där Dag Rolander är analytiker.