Hur riskkapitalbolag inom vård och omsorg utnyttjar skattelagstiftningens kryphål för att undvika bolagsskatt har väckt ont blod hos många. SvD Näringsliv har fått ta del av den första delen av Skatteverkets granskning av hur vårdbolagen utnyttjar skatteplanering inom den svenska välfärdssektorn.

Skatteverkets granskning är ett beställningsjobb från finansminister Anders Borg, som signalerat att han vill ta i med hårdhandskarna mot riskkapitalbranschens skatteplanering. Härnäst är det Sveriges kommuner som står på tur att granskas för att ha använt sig av så kallade räntesnurror.

Sedan i december förra året har Skatteverket granskat 23 av de riskkapitalägda bolag som passar in i Borgs mall, och konstaterat att merparten av dessa utnyttjar avancerade ränteupplägg för att undvika beskattning.

De granskade bolagen är aktörer med omfattande verksamhet inom vård, skola och omsorg. En del är verksamma på den avreglerade apoteksmarknaden.

Skatteverkets granskning visar att det varje år dras räntekostnader på 2,8 miljarder kronor från de riskkapitalägda välfärdsbolagens resultat, varav 1,9 miljarder avser räntor som betalas till det egna ägarbolaget. Resultatet av upplägget är att endast ett fåtal av de granskade bolagen betalar bolagsskatt. Bolagen har även byggt upp skattemässiga underskott på runt 2,7 miljarder kronor att kvittas mot framtida vinster.

De 23 bolag som granskats utgör en liten del av det totala antalet privata företag i sektorn, men de är stora spelare och representerar en tredjedel av omsättningen i branschen.

Enligt Skatteverket ger granskningen en bra bild av statusen i välfärdssektorn.

–I de allra flesta fall sker uppläggen i enlighet med gällande lagstiftning. Det vi däremot ifrågasätter är de höga nivåerna på internräntorna, som ibland ligger på upp till 15 procent, en nivå som inte motsvarar den risk bolaget tar enligt vår bedömning, säger Jan Amnebjer, sektionschef på Skatteverkets storföretagsskattekontor och ansvarig för Borgs utredning.

Vad bolagen gör ligger i linje med det befintliga regelverket, men har ändå kritiserats av många. Redan under våren 2011 lyfte SvD Näringsliv fram riskkapitalbolagens skatteplanering i den uppmärksammade artikelserien ”Välfärdens nya herrar”.

Meningarna om hur man kan handskas med problemet skiljer sig åt. Det förslag på skärpta villkor för interna ränteavdrag som finansminister Anders Borg lade fram i mars i år sågades vid fotknölarna i nästan samtliga av de remissinstanser som i går lade fram sina utlåtanden. Skatteverket och LO var bland de få instanser som var positiva till Borgs förslag. Regeringen är dock fast besluten att täppa till kryphålen.

Från näringslivshåll har förslaget bland annat kritiserats för att vara rättsosäkert. Johan Hähnel, talesperson för Sveriges största riskkapitalbolag EQT, storägare i friskolekoncernen Academedia, är en av de som efterfrågat tydlighet i förslaget.

–Det som är väsentligt för oss och alla företag i näringslivet är att det finns en förutsägbarhet i skattesystemet. Och vi liksom säkert många andra hoppas på att det förslag som nu ligger ska bli så tydligt så att alla kan agera och veta vad som gäller, säger Hähnel.

EQT:s vd Conni Jonsson, fick i en intervju med SvD Näringsliv nyligen frågan om man fortsätter att finansiera sina svenska portföljbolag med aktieägarlån från utlandsbaserade moderbolag. Då sa han bland annat följande:

–Så länge det finns möjlighet för oss att finansiera oss på ett billigare sätt, och hela svenska näringslivet gör det, kommer vi att göra det.

SvD Näringsliv ställer frågan till Skatteverkets rapportansvariga, Jan Amnebjer, om hur han tror den nya lagstiftningen kommer påverka riskkapitalbolagen.

–Vi tror att den nya lagstiftningen kommer att ge en återhållande effekt användadet av den här typen av konstruktioner. Holland är det land i Europa som gått längst i den här typen av lagstiftning och där har man sett en sådan förändring.

Oavsett var Borgs förslag landar står det klart att de svenska riskkapitalkoncernerna kommer att kunna fortsätta betala låg eller ingen bolagsskatt i Sverige, dels på grund av de höga räntor bolagen har på sina befintliga lån, men också eftersom det nya lagförslaget inte stoppar dem från att utnyttja de skattemässiga underskott som byggts upp under tidigare år.