- Hur man ska göra med sin ränta beror på vad man tror om Riksbankens framtida agerande, tror man att den stigande inflationen leder till en höjning ska man binda. Tror man däremot att konjunkturen kommer mattas av och att Riksbanken därmed kommer att sänka sin styrränta, ja då ska man välja rörlig, så sammanfattar SBAB:s chefekonom Tomas Pousette resonemanget bakom bunden eller rörlig ränta.
Till det ska läggas vilken risk man är beredd att ta, rörlig innebär kortsiktigt högre risk men brukar oftast löna sig över tid. Det säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
-Binda räntan gör man för att inte utsätta sig för risk och det innebär också att man får betala en slags försäkringspremie, säger hon.
Att däremot ha hela sitt lån till rörlig ränta har inte alla råd med menar hon.
-Vi har ungefär 20 procent av våra låntagare som har allt rörligt och sen ungefär lika många med allt bundet, det handlar om vilken risk man är beredd att ta.
Vanligast är att sprida risken genom att ha en del rörligt och en eller två delar bundet, eventuellt med olika lång löptid.
- Det normala när konjunkturen bromsar in är att ha mycket rörligt men nu måste man väga in också motstående krafter som kan vara svåra att förutspå, just nu är ränterisken högre än vanligt, säger Gunilla Nyström och fortsätter:
-Om man som vi på SEB bedömer att konjunkturen kommer att väga tyngst är det fördel rörligt, men fundera igenom om du klarar en höjning om till exempel stigande livsmedelspriser gör att inflationen skjuter iväg ytterligare.
Enligt de beräkningar SEB har gjort tjänar man 10 000 kronor på att ha ett lån på 1 miljon till enbart rörlig ränta mot att binda det på två år om bankens prognos om oförändrad styrränta under 2008 samt fyra sänkningar till 3,25 procent 2009 faller in. Samtidigt har de som band sin ränta på fem år hittills vunnit på det, men då är löptiden ännu inte slut.
