Regeringens lagförslag om en begränsning av så kallade räntesnurror har fått utstå mycket kritik sedan det först presenterades i våras. Så väl företrädare ur näringslivet som flera av remissinstanserna har gått till angrepp mot finansminister Anders Borg (M) och hans lag som de kallar ”rättsosäker”. En repris bjöd Lagrådet på i början av sommaren när förslaget även där hamnade under sågen.

Men det är inte bara näringslivet och de juridiskt sakkunniga som läxar upp finansministern. Nu ryter även Sveriges kommuner och landsting, SKL, till mot regeringen.

Bakgrunden är lite snårig men något förenklat så fungerar det så här: När kommunala bolag lånar pengar gör de ofta det via sina respektive kommuner. I vissa fall lånar de kommunens ”rating” för att få bra villkor på lånemarknaden. Båda metoderna ger dem en ränta som många gånger är lägre än om bolagen tar lån på egen hand. För att de kommunala bolagen inte ska få fördelar mot övriga marknaden måste företagen betala en avgift till kommunen som motsvarar mellanskillnaden mot ett marknadslån.

Skulle Borgs förslag bli verklighet så förbjuds ränteavdrag på alla interna koncernlån – förutsatt att de inte godkänns av Skatteverket. Den processen vill bolagen undvika och ger sig i stället ut på den öppna marknaden i jakt på pengar – med följd att avgifterna försvinner som en inkomst för kommunerna.

Enligt SKL:s skatteexpert Lars Björnsson skulle förslaget, som alltså ska göra livet svårt för bolag som försöker smita skatt, kosta Sverige uppemot en halv miljard kronor årligen i uteblivna inkomster.

–Vi lånar generellt sett ut för billigt till bolagen och har därmed inga förhöjda räntenivåer som de bolag regeringen vill komma åt med lagförslaget. För det kommunala bolaget spelar det här ingen roll, de får samma räntekostnad oavsett om de lånar själv eller av kommunen. Lidande blir däremot kommunen som blir blåsta på en massa pengar.

–Vi räknar med att förlora ett antal hundra miljoner på det här, och de pengarna går inte till staten utan till dem som lånar ut pengarna, säger Lars Björnsson.

Lunds kommuns Fastighets AB, LKF, är ett av de företag som redan nu förbereder sig för en ny ordning om Anders Borg och regeringens förslag godkänns av riksdagen. Inför byggnationen av bland annat partikelacceleratorn ESS och forskningsanläggningen Max IV, har LKF planer på att utöka bostadsbeståndet så att inflyttade forskare och personal har någonstans att bo när anläggningarna står klara.

Men innan de vet hur lagförslaget faller ut vågar LKF, enligt ekonomichefen Igny Winberg, inte göra några större investeringar med lån från kommunen med risk för att de inte godkänns av Skatteverket.

–Lund har stort behov av att producera lägenheter och investeringarna kommer att bli väldigt kännbara med en lånestock som kommer att öka med fyra miljarder på sex år. Därför är det av stor betydelse hur vi finansierar våra lån, säger hon.

Skulle förslaget bli verklighet i sin nuvarande form kommer kommunen gå miste om cirka 10 miljoner kronor årligen från bostadsbolaget, enligt LKF:s uträkningar. Pengar som annars skulle ha kommit ur avgiften.

–Vi får samma lånekostnader i våra böcker men eftersom vi tillhör Lunds kommuns koncern är det att föredra att vi arbetar tillsammans med vår ägare genom att kommunen får mellanskillnaden för räntekostnaden. Det skulle bli 10 miljoner kronor mindre i ersättning per år.

–Är det då en kommun med ett svagare bolag så är mellanskillnaden större vilket gör att kommunen får ännu mindre i ersättning, säger Igny Winberg.

När inte finansminister Anders Borg finns på plats under sommaren hanterar finansmarknadsminister Peter Norman (M) frågor som rör regeringens lagförslag. Han menar, i motsats till SKL:s Lars Björnsson och Igny Winberg, att lagförslaget inte skulle innebära några direkta problem för landets kommuner.

–Vi har en dialog med SKL om detta och har en uppfattning att de inte behöver vara oroliga. Det här handlar om så kallade aggressiva skatteupplägg och ska därför inte påverka deras normala verksamhet.

Det innebär alltså att SKL:s skatteexpert har fel i sin analys?

–Det är inte vår bedömning säger jag. Vår bedömning är att alla de flesta kommuner har normala internbanker med normala räntesatser där detta inte kommer att påverkas, säger Peter Norman.

SKL:s önskan är enligt Lars Björnsson att förslaget görs om kraftigt eller att kommunerna helt undantas.

Regeringens lagförslag kom för några veckor sedan tillbaka från remiss hos Lagrådet. Regeringen har tidigare sagt att lagen ska finnas med i höstens budgetproposition.

§

Igny Winberg är ekonomichef på Lunds Kommuns Fastighets AB. Hon oroas nu över att intäkter i mångmiljonklassen kommer att gå kommunen förlorade om det kritiserade lagförslaget skulle bli verklighet och innan de vet vilket utfallet blir kommer fastighetsbolaget inte heller våga att göra några större investeringar.

Finansmarknadsminister Peter Norman (M) anser att de flesta av landets kommuner inte kommer påverkas av förslaget.