De som är yngre och har bolån gynnas av att räntan sänks. Men de äldre som sällan har så stora bolån men som däremot sparar i olika ränteprodukter förlorar på räntesänkningen.

- Råden är att man ska ha minimalt med pengar i räntesparande, man ska inte räntespara alls om man har bolån och så ska man sälja de obligationer man har, sammanfattar Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.

Börsnedgången och den allmänna oron i ekonomin har lett till att många har sålt sina aktiefonder och istället placerat pengarna i räntefonder eller helt enkelt satt in dem på bankkontot. Hör du till dem som har gjort det kanske du ska fundera över alternativa placeringar.

I stort settalla svenskar har ett bankkonto och 1 497 669 personer sparar i räntefonder, enligt SCB:s siffror från taxeringen 2007. Var fjärde sparkrona, cirka 1 200 miljarder, finns i räntesparande. Av detta sitter omkring 900 miljarder på olika bankkonton och resten är placerat i räntefonder.

- Med låg ränta kan vi inte förvänta oss närmast någonting av bankkontot eller räntefonderna framöver, konstaterar Claes Hemberg och tillägger att en procentenhets sänkning av räntan ger 9 miljarder i lägre ränta till spararna.

Det finns idag omkring 100 miljarder kronor placerade i obligationer, enligt Avanza Bank. Men långa räntefonder och obligationer kommer att missgynnas de närmaste åren. Sådana räntepapper utvecklas väl när räntan är på väg ned, men räntan kan inte bli så mycket lägre.

- Man ska inte ha obligationer de närmaste ett till tre åren, det kan bli en ren förlustaffär. I så fall är det bättre att ha pengarna i kortränte- eller penningmarknadsfonder, korträntan följer reporäntan. Men har man bolån är amortera det bästa man kan göra, säger Claes Hemberg.

De senaste åren har de långa räntefonderna gynnats av räntesänkningarna och gett god avkastning, i många fall över 10 procent. Men nu är läget ett annat.

Den som både räntesparar och har bolån gör en dålig affär. Bolånekunden betalar minst 3 procent i ränta medan avkastningen på en räntefond är cirka 1 procent, mellanskillnaden förlorar kunden.

- Räntesänkningen kostar snittsvensken minst 2 000 kronor per år i utebliven ränta. Bland äldre sparare är siffran ofta tre gånger så hög medan unga har mycket lite i räntesparande och därför inte påverkas negativt av räntesänkningen, säger Claes Hemberg.

Förutom att avkastningen är mycket blygsam får man inte glömma de avgifter som läggs på fondsparandet. Förvaltningsavgifterna skiljer mycket mellan olika bolag. För Spiltans räntefond Sverige liksom för Öhmans penningmarknadsfond är förvaltningsavgiften 0,1 procent medan kunderna i Swedbank Roburs svensk likviditetsfond betalar 0,95 procent i avgift. För Nordea räntefond, Nordea räntefond företag och Nordea Sekura är avgiften 0,75 procent.

- Nordea Sekura är idag Sveriges största fond med 39 miljarder kronor. När det gäller de här dyra räntefonderna tjänar banken eller fondbolaget mer på mina pengar än vad jag gör själv, konstaterar Claes Hemberg.