Svenska hushåll, företag och institutioner har omkring 368 miljarder kronor placerade i räntefonder, enligt siffror från Fondbolagens förening.

Grovt sett är en tredjedel av pengarna placerade i obligationsfonder, i så kallade långa räntepapper, och två tredjedelar i penningmarknadsfonder så kallade korta räntepapper.

- I dagsläget är räntefonder förmodligen det sämsta tillgångsslag du kan ha. Korta räntefonder ger noll i avkastning. Det är ingen förräntning alls på dem, säger Niklas Lundberg, vd på den oberoende investeringskonsulten Indecap.

Idag har vi historiskt låga räntor. Enligt Riksbanken kommer reporäntan att ligga kvar på 0,25 procent en bra bit in på nästa år. Experterna tvistar i dagsläget inte om utan när räntehöjningarna kommer att ta fart, och när räntorna väl vänder upp kan det gå fort.

- Långa räntefonder är ännu sämre än korta. Räntorna är nere på extremt lågt nivåer och när räntorna sedan stiger så förlorar obligationsfonderna. Det blir negativ avkastning de närmaste ett till tre åren, bedömer Niklas Lundberg.

I backspegeln har det dock varit relativt bra att investera i räntefonder. I fjol när räntorna föll, och börsen gjorde likaledes, var det en bra placering för många.

- I framtiden kommer det att vara lika dåligt att ha räntefonder som det har varit bra. De som har räntefonder måste se över det, sammanfattar Niklas Lundberg.

Jonas Lindmark, är analyschef på den oberoende fondbevakningstjänsten Morningstar, han håller med om att avkastningen på de långa räntefonderna riskerar att bli negativ framöver.

- Om räntorna stiger brant kan det bli en värdeminskning under en period, säger Jonas Lindmark.

Trots de dystra utsikterna för räntefonder framöver hävdar Jonas Lindmark att de kan vara ett alternativ för vissa sparare. Det gäller exempelvis den som har sparat i aktiefonder under lång tid och snart kommer att behöva pengarna.

- De 2-3 sista åren innan man ska ha pengarna är det rimligt att man inte vill ta risken att ha pengarna på aktiemarknaden utan istället flyttar dem till en räntefond, säger Jonas Lindmark.

Ett alternativ till räntefonden är en portfölj av hedgefonder, för att sprida risken.

Gör man en jämförelse tio år tillbaka i tiden har genomsnittet av räntefonderna, korta och långa, stigit omkring 45 procent i värde. Samtidigt har genomsnittet av alla aktiefonder haft en värdeökning med 26 procent.

När det gäller olika aktiefonder är dock skillnaderna stora; Sverigefonderna har exempelvis gått upp 54 procent i genomsnitt medan Rysslandsfonder ökat med över 800 procent i värde på tio år, gruppen branschfonder ny teknik har samtidigt backat cirka 44 procent på tio år.

Jonas Lindmark höjer ett varningens finger för blandfonder, där ingår både aktier och räntor, som ofta är ett basalternativ i bland annat tjänstepensionen om du inte gör ett aktivt val.

- De tenderar att ha nästan lika höga avgifter som aktiefonderna så där får man betala dyrt för ränteförvaltningen, säger han.