Riksbankens beslut, att lämna räntan oförändrad på 0,25 procent, var precis vad som förväntades. Frågan som ekonomerna ställer sig är i stället när första höjningen inträffar.

- Alla vet att det kommer en höjning, sen går åsikterna isär vad gäller om den kommer under våren, senvåren, sommaren eller i höst. Ur det perspektivet finns det inget stort behov för Riksbanken att avisera en tidigare höjning, säger Robert Bergqvist på SEB.

Han tror dock att höjningen kommer redan i april.

- Där har vi nog en något avvikande syn gentemot konsensus, säger han.

Swedbank hör till de som tror att Riksbankens tillväxtprognoser kan vara lite väl optimistiska.

- Jag tycker att Riksbanken ligger relativt högt i tillväxtutsikterna redan, väsentligt högre än vad vi själva gör, säger bankens chefekonom Cecilia Hermansson till E24.

Bankens räntechef Cecilia Skingsley är medveten om att vissa banker förväntar sig en tidigare höjning, men hon och banken tror inte på ett konjunkturförlopp som skulle motivera några snabba ränteförändringar.

Centralt för Riksbankens överväganden är prisutvecklingen i samhället, inflationen. Myndigheten har till uppgift att hålla inflationen på runt 2 procent på årsbasis.

I november uppgick inflationen till minus 0,7 procent, en marginellt deflation med andra ord. Den siffran tar dock hänsyn till hushållens ränteutgifter, som tack vare den låga styrräntan sjunkit drastiskt under det senaste året. Om inflationen i november rensas från ränteutgifter är dock bilden en annan, inflationen uppgick då till 2,3 procent.

En fråga som ofta ställts under året är hur myndigheter och banker ställer sig till hushållens växande skulder och stigande bostadspriser. Detta, menar Robert Bergqvist, är också en fråga som kommer styra Riksbankens arbete framöver.

I dagsläget jobbar Finansinspektionen med en enkät där myndigheten skärskådar bankernas utlåningsvillkor, något som kan leda till en åtstramning under våren.

En sådan utveckling, menar han, skulle leda till att Riksbanken inte behöver bekymra sig lika mycket över priserna på bostäder

- Vi har ingen inflation utan det som vi oroar oss för är huspriserna. Kan det problemet fångas upp med ett annat instrument, exempelvis tuffare bolånekalkyler, så blir det ett mindre problem för Riksbanken som då inte behöver oroa sig för nya obalanser, säger Robert Bergqvist.

I andra vågskålen ligger utsikterna för arbetsmarknaden, som enligt de flesta är förhållandevis mörka.

- Efter att tillväxten kommer igång så kan det ändå ta väldigt lång tid innan arbetsmarknaden förbättras. Riksbanken har en inte allt för optimistisk bild av arbetsmarknaden och de gör också att de kan ha en räntebana med ganska långsamma räntehöjningar, säger Cecilia Hermansson.

Riksbanken höll på onsdagen räntebanan oförändrad, och myndigheten signalerar en styrränta på 0,4 procent under sista kvartalet 2010.