Räntekvoten är den andel av den disponibla inkomsten som går till ränteutgifter. Redan innan Riksbankens ifrågasatta höjning låg den på 7 procent. Det är nivåer som svenskarna inte sett sedan början på 1990-talet, och det kan jämföras med runt 3 procent som räntekvoten låg på under 2005.

Men experterna tror på en vändning under nästa år.

Det var rädslan för inflationen – samt en skorelaterad felräkning – som motiverade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,75 procent förra veckan.

Nu tror många bedömare att inflationen från och med nu dämpas.

- Den har troligtvis peakat nu i augusti och kommer att röra sig nedåt. Det som kan ställa till det är elpriserna som ligger lite högt. Men som vi ser det är toppen nådd och nu ska inflationen ner, sa Torbjörn Isaksson, makroanalytiker på Nordea, nyligen i en intervju med E24.

Och nu indikerar inflationsutvecklingen att Riksbanken kan sänka räntan tidigare än prognostiserat. Nordea tror på en sänkning i april, men med lägre inflationstal ökar sannolikheten att det sker tidigare.

Men privatpersoners ränteutgifter påverkas även av bankernas upplåningskostnader.

- Räntekvoten beror också på vad som händer med de långa marknadsräntorna. När det gäller de långa räntorna styrs de mer av internationella faktorer. Förhoppningen är att den internationella finanskrisen undanröjs och att ränteoron - med dyrare upplåning för bankerna som följd – dämpas. Om bankernas upplåningskostnader blir lägre ger det i förlängningen lägre räntor för hushållen.

Räntekvoten beror också på utvecklingen för hushållens disponibla inkomst, och där är framför allt frågan om vart arbetsmarknaden är på väg, som är i fokus.

Igår kom statistik som visade att antalet platsannonser på nätet går tillbaka. Samtidigt levererades statistik som pekar på att arbetsgivarna tror på oförändrad arbetsmarknad under fjärde kvartalet.

- Vi vet att arbetsmarknaden reagerar ganska sent i konjunkturen och vi vet att den kommer att vika något. Även om Riksbanken förväntas sänka räntan har vi ändå eftereffekter i det att arbetsmarknaden försvagas. Det gör att hushållen får lite mindre i plånboken ur det perspektivet, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank, och fortsätter:

- Men även om arbetsmarknaden försvagas ser vi inte ett lika stort ras som vi sett vid tidigare djupa lågkonjunkturer - eftersom företagen redan är hyfsat slimmade. Vi tror att det blir en relativt måttlig nedgång. Och enligt vår senaste konjunkturprognos skulle det innebära en viss lättnad för hushållen, säger Jörgen Kennemar.