Nu skjuter räntan fart och Riksbanken skriver upp sin prognos och räknar med att höja sin ränta mer än vad man trodde i december.

Det finns flera förklaringar. För det första går det bättre än väntat för svensk ekonomi. Tillväxten är i dag närmare 7 procent, vilket fått en del att tala om Sverige som en ny tigerekonomi. Jobben har också kommit tillbaka i en snabbare takt än väntat. Det innebär i förlängningen att det negativa med en räntehöjning minskat.

Visst innebär en räntehöjning att det blir dyrare för företagen och att det i sin tur kan öka arbetslösheten. Men Riksbanken menar ändå att vi nu klarar av en räntehöjning. Det håller till exempel inte exportindustrin med om och SCA-chefen Jan Johansson går i dag till angrepp mot Riksbankens räntehöjningar och menar att de straffar svensk basindustri.

Riksbanken räknar också med att de svenska lönerna ska stiga mer än tidigare förväntat. De höga vinsterna i företagen kommer troligen att innebära att det blir höga lönekrav i årets avtalsrörelse. Det har redan noterats flaskhalsar på arbetsmarknaden, brister på yrkeskunnigt folk i flera branscher vilket också driver upp lönerna.

För det andra menar Riksbanken att det ser bättre ut i vår omvärld än tidigare. Den amerikanska ekonomin börjar återhämta sig och läget i Europa efter finanskrisen har i alla fall inte blivit värre. Tillväxten i världsekonomin är god och det får till följd att priset på energi och råvaror stiger vilket även slår igenom på priserna i Sverige.

Och det är ju för att dämpa prisökningarna som Riksbanken höjer sin styrränta, reporäntan. Det är den ränta Riksbanken tar ut av bankerna när de lånar. Det slår sedan igenom på de räntor vi betalar till bankerna. Men läget är annorlunda än tidigare. Nu kan vi inte längre lägga på en procentenhet på reporäntan och säga att så hög blir den korta boräntan, 3-månadersräntan.

Bankerna lånar även på den öppna marknaden och där är det tidvis dyrare. Dessutom gör nya regelverk det dyrare för bankerna. Men givetvis tjänar bankerna pengar på räntehöjningarna. För när reporäntan var i botten gick det inte för bankerna att hålla samma avstånd till sparräntorna. Vi konsumenter hade inte accepterat en negativ ränta på sparkontot utan valt att ta ut våra pengar.

När reporäntan, och marknadsräntorna stiger, blir det däremot möjligt att på nytt öka avståndet och tjäna mer på de pengar vi sparar. Räntegapet ökar. Så räkna inte med att alla sparräntor höjs lika mycket som Riksbanken i dag höjde sin styrränta. Dagens räntebesked var väntat och är därmed redan inräknat i bankernas aktiekurser.

Riksbankens ledning gör några reservationer som är viktiga. Om kursen på den svenska kronan stiger mer än väntat kommer inte Riksbanken att behöva höja räntan lika mycket framöver. Detsamma gäller om priser och löner inte stiger som förväntat.