De slår fast att av de 520 miljarder kronor som varje år betalas ut från trygghetssystem som till exempel CSN eller Försäkringskassan, betalas 20 miljarder kronor ut felaktigt varje år. Hälften beror på brott, hälften på slarv.
Variationerna är stora mellan olika bidragssystem. Mest fuskas det med socialbidrag. Där uppskattas 18 procent, eller knappt var femte utbetalning vara resultatet av fusk. Minst fuskas det med ålderspensionssystemet, bara 0,1 procent. Nu presenterar Försäkringskassan och Delegationen mot felaktiga betalningar, en sammanslutning av myndigheter och organisationer som ingår i trygghetssystemen, en rad åtgärder för att komma tillrätta med fusket:
• Månadsvisa inkomstuppgifter. Idag skickar arbetsgivaren in löneuppgifter för hela personalen totalt. Enligt förslaget ska arbetsgivaren istället bli skyldig att redovisa löneuppgifter för var och en. På detta sätt kan man upptäcka hur närvaron sett ut.
• Personalliggare och oannonserade kontroller. Samordnade insatser mot bidrags- och skattebrott, bland annat genom att utöka kravet på personalliggare till fler branscher och dessutom möjliggöra oannonserade kontroller på arbetsplatser.
• Informationsutbyte. Registersamkörningar och automatiska kontroller.
• Attitydpåverkan. Enligt Försäkringskassan och Delegationen mot felaktiga utbetalningar är det en utbredd uppfattning hos svenskar att bidragsfusket är högt, högre än vad det i realiteten är. Samtidigt finns också en ”oroväckande acceptans för vissa bidragsbrott, exempelvis att ta ut en extra sjukdag eller dag med tillfällig föräldrapenning”, skriver de i Dagens Nyheter. Informationskampanjer ska få oss att ändra attityder till bidragsbrott.
