Sedan tidigare har det flaggats för att regeringens vårbudget inte kommer att innehålla några konkreta förslag, ”ursprungstanken har varit att bara ha en budgetprocess per år”, sa finansminister Anders Borg i höstas. Istället ska tisdagens proposition innehålla riktlinjer för den ekonomiska politiken på längre sikt.
Trots det finns det enligt Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank, utrymme för överraskningar.
- Regeringen gjorde en knepig förändring angående fastighetsskatten vid årsskiftet och räntan på uppskovet är hög, det skulle överraska väldigt om man gjorde någonting åt den, säger hon och fortsätter:
-En annan oväntad vändning skulle vara om man gjorde någonting åt den statliga skatten, till exempel om man flaggade för en höjning av värnskatten.
Mer väntat enligt Yngveson är en flaggning om ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget och positiva förändringar för de sämst ställda pensionärerna.
Barnfamiljerna kan vänta sig besked kring vårdbidrag och jämnställdhetsbonusar, men ingen grupp ser ut att hamna utanför. ”Jag ser inte vad det skulle kunna vara”, svarar Ylva Yngveson på frågan om det kan komma någon förändring som skulle missgynna någon grupp i samhället.
Det finns gott om pengar i statskassan, och enligt Anders Borg väntas överskotten bli stabila trots en svagare konjunktur. Konjunkturinstitutet (KI) är än mer precist och prognostiserar för ett reformutrymme om minst cirka 30 miljarder kronor i den kommande budgeten.
Regeringen själv är mer pessimistisk i sin syn på BNP-utvecklingen framöver och det är osäkert hur man väljer att använda sig av överskottet.
-Viktigast (för tillväxten, reds anm.) är att det finns pengar över i konsumenternas plånböcker, säger Ylva Yngveson, och fortsätter:
-Sen hur regeringen väljer att se till det är en annan sak. Vården, amorteringar av statsskulden eller satsningar på infrastrukturen är några alternativ, liksom att bädda för svårare tider.
-Men, avslutar hon, de signaler som kommit hittills verkar återhållsamma.
