En knäckfråga för bankvinsterna och aktieutvecklingen i sektorn är vad som kommer att ske med räntenettona (skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan) och riskerna för obehagliga överraskningar i låneportföljerna.

Utlåningsverksamheten är mycket viktig för bankerna, och har haft en mycket stark utveckling i flera år. Hos SEB, exempelvis, har räntenettot vuxit från drygt 13 miljarder 2003 till 16 miljarder 2007.

Kreditexpansionen har varit tvåsiffrig. Bakom ligger bland annat växande bolånevolymer, stigande kreditvolymer till private equity och företag, samt en svensk bankexpansion internationellt, framför allt i Baltikum.

Mycket talar för att även denna kärnrörelse i de svenska bankerna kommer att, om det inte redan skett, sättas under hårt tryck.

Den eskalerande amerikanska bostads- och bolånekrisen har smittat av sig även i Sverige, och bostadspriserna har kommit ner. Även stora hedgefonder och lånedrivna utköpsfonder har fått allvarliga problem i USA på grund av kreditkrisen.

Exempelvis verkar Carlyle Capital, en obligationsfond kopplad till den amerikansk utköpsfonden Carlyle group, vara på väg ner i avgrunden med skulder på närmare 17 miljarder dollar.

De svenska bankerna har varit villiga långivare till lånefinansierade private equity-firmor. Bland annat för att lånemarginalerna är bättre, men risken är också högre, än i traditionell företagsutlåning.

Sannolikt har ändå riskpåslagen i dessa lån varit för små. Bankerna har tidvis konkurrerat hårt om långivningen, och synen på kreditrisker har radikalt förändrats det senaste året på grund av kreditkrisen i USA. Ränteskillnaden mellan säkra statspapper och företagslån var på rekordlåga nivåer för ett par år sedan, men har nu för obligationslån vidgats mycket kraftigt.

Även räntespreaden mellan statspapper och private equity-lån var anmärkningsvärt låg för ett par år sedan. Upplägget i private equity-industrin har gått ut på att maximera avkastningen i de förvärvade bolagen genom så hög belåning som möjligt.

Det är också därför som private equity kunnat konkurrera ut traditionella industriföretag, detta trots att de senare kan räkna in betydande synergivinster i sina förvärvskalkyler. Industriföretagen är ju normalt hänvisade till en mix av eget kapital och lån vid företagsförvärv. Eget kapital är normalt dyrare än lån, men skillnaden var tidigare mycket stor med de låga kreditriskpåslagen.

Så länge den underliggande rörelsen i de köpta bolagen gynnas av en stark konjunktur- och resultatutveckling är allt frid och fröjd. När rörelseriskerna stiger slår hävstången naturligtvis åt andra hållet.

Den snabba tillväxten av private equity i Norden har gynnat de svenska bankernas kreditexpansion. Enligt flera källor är det framför allt Nordea och SEB som dragit nytta av lånetörsten hos den nordiska private equity-industrin.

Det finns ännu inga tydliga tecken på att den svenska private equity-industrin har fått problem som kan ge efterverkningar i bankernas låneportföljer. Högre räntenivåer och sannolikt krav på lägre belåningsgrader, (i vissa fall amorteringar), samt försämrade konjunkturutsikter ökar risken i de hårt belånade utköpsaktörerna. Möjligheten att sälja av portföljtillgångar, och därigenom minska risken, har också minskat då aktiemarknaderna fallit kraftigt.

Kreditförlusterna i de svenska bankerna har varit mycket låga en längre tid. I samband med de två senaste sättningarna i den globala ekonomin i början av 1990-talet och 2000-talet steg kreditförlusterna rejält.

När det gäller bolånemarknaden finns det tecken på att även svenska hushåll, liksom amerikanska, plockat ut kapital ur sina bostäder genom ökad belåning för konsumtion, (till vilket kanske även de senaste årens ombyggnadsyra kan räknas). Detta gör privatpersoner bara när priserna stiger. Denna del av bankernas kreditexpansion kommer sannolikt att försvinna i det korta perspektivet.

De senaste åren har marginalerna på den svenska bolånemarknaden pressats rejält, från knappt 120 baspunkter 2005 till under 80 punkter 2007. Marginaltrycket har kompenserats av snabbt växande volymer, frågan är vad som händer när volymexpansionen avtar. Enligt bankerna avtog marginalpressen under fjolåret, men volymerna fortsatte att öka.

Belåningen på svenska bostäder, även i de attraktiva områdena i storstäderna där priserna är högst, är dock låg jämfört med USA. Låt vara att det finns enskilda hushåll med betydande risker.

Riskerna i bankernas bolånestockar är därför liten. Det svenska systemet, med personliga lån, skiljer sig också väsentligt från det amerikanska där lånen är kopplade till fastigheten.