– Tidigare har det varit en relativt småskalig drift med små lokala entreprenörer på många anläggningar, men nu drivs allt fler i industriform. Nöjesparkerna är en av de proffsigaste branscherna i turistnäringen i dag, säger Peter Terpstra, turismanalytiker på Tillväxtverket.

De flesta svenska parker har en lång historia, Gröna Lund fyller 130 år nästa år och Liseberg firar 90-årsjubileum. Några stora nyetableringar har inte skett på senare år, i stället har branschen alltså börjat konsolideras.

LÄS MER: "Försiktig optimism hos nöjesparker"
LÄS MER: "Så vill utländska turister semestra i Sverige"

Framförallt är det bolaget Parks and Resorts som ägs av Clas Ohlson-arvtagarna Johan och Helena Tidstrand som stegvis lagt under sig allt fler parker. Koncernen äger i dag fem anläggningar; Gröna Lund, Kolmården, Skara Sommarland, Furuvik och Aquaria Vattenmuseum.

Jan Roy, vd på Parks and Resorts, beskriver bolagets affärsstrategi som ”decentraliserad stordrift”.

– Det är ju egentligen en paradox men det går ut på att vi vill utveckla varje varumärkes lokala styrka samtidigt som vi tar till vara på de stordriftsfördelar som finns. Det ska ju vara lönsammare att vara inom Parks and Resorts än utanför, säger Jan Roy och förklarar att man har gemensam rekrytering, gemensam utbildning och på mesta möjliga sätt försöker ta tillvara på varandras kompetenser.

Och tittar man på omsättningen ser det ut att vara ett framgångsrecept. Kolmården har exempelvis nästan tredubblat sin omsättning mellan 2008 och 2011.

Faktum är att SvD Näringslivs genomgång visar att de flesta av nöjesparkerna i Sverige har ökat sin omsättning relativt kraftigt de senaste åren och även under de värsta krisåren 2008-2009 rullade allt mer pengar genom bolagens kassor.

LÄS MER: "Värsta stället att bli arbetslös på"

Däremot är lönsamheten i många fall hårt pressad. Skara Sommarland har gått med förlust under tre av de fyra senaste åren och Kolmården under två. Giganterna Gröna Lund och Liseberg går med vinst men marginalen är inte hög, de senaste åren har den legat på i snitt cirka 5,5 respektive 6,1 procent.

Förklaringen ligger till stor del i att parkerna kräver mycket personal och stora investeringar. Inför 2013 satsar till exempel Liseberg närmare 200 miljoner på ett nytt område för de lite mindre barnen, det bara två år efter att man 2011 invigde attraktionen Atmosfear som var en investering på 50 miljoner kronor.

I många av bolagen i branschen kan vinstmarginalen sjunka snabbt från ett år till ett annat. Oftast beror detta på att man tar även långsiktiga investeringskostnader på kort sikt.

– Vi är ju inget börsnoterat bolag och det är inte de andra aktörerna i branschen heller. Så det finns inget behov av att jobba med lönsamhetstänkandet på samma sätt som om man har aktieägare som kräver årlig utdelning, förklarar Jan Roy men menar att det även finns en omognad i branschen ännu och att vissa aktörer tjänar för lite pengar.

– Många har inte tillräckliga resurser för att kunna investera, men det är fler professionella aktörer på väg in i branschen och då kommer lönsamhetskraven skruvas upp, säger Jan Roy.

Den som har besökt en nöjespark de senaste åren har kanske slagits av en konsumtionshetsande stämning. Mat, glass, godis och det som på engelska kallas ”merchandise”, det vill säga olika kringprodukter, marknadsförs stenhårt. Att få varje besökare att lämna så mycket pengar efter sig som möjligt är ett viktigt sätt att höja parkernas lönsamhet.

Man arbetar även hårt på att få folk att stanna längre och talar i dag mycket om destinationsutveckling, det vill säga genom samarbete mellan olika aktörer vill man erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som räcker i minst två-tre dagar.

Idag kommer en allt större andel utländska turister till Sverige, inte minst på grund av en ökad tillgänglighet genom att fler internationella lågprisflyglinjer etablerats. Och här finns enligt Peter Terpstra en stor utmaning för den svenska upplevelseindustrin.

– Vi vet ju att det är en hög andel inhemsk turism på de här anläggningarna. Men jag tror att om de ska fortsätta växa måste de också börja attrahera mer utländska besökare för det är där vi ser att tillväxten är som störst.

LÄS MER: "Vintslyft för Tivolijätte"