Moderaternas utspel om en jobbpakt mellan staten och arbetsmarknaden var den nyhet under Almedalsveckan som gav mest eko. Det är också jobbpakten som har störst chans att sätta några väsentliga avtryck i verkligheten.

Men stora delar av paktens innehåll ligger i parternas händer. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på olika nivåer blir avgörande. De måste slutföras under några korta höstmånader. Mot slutet av året drar det ihop sig till en ny avtalsrörelse, som kommer att sluka all tid.

Paktens tre delar, som finansminister Anders Borg skissade upp under sitt seminarium i Visby, är yrkesintroduktion, omställningsavtal och korttidsarbete. IF Metall kan sägas ha banat väg för den första och den sista delen, medan tjänstemännen i PTK har kommit längst när det gäller omställningsavtal.

Gemensamt för alla tre är att Anders Borg har fångat upp initiativ som kommer från partshåll. Nu är det samarbete som gäller, en kontrast mot förra mandatperiodens konfrontation med den samlade fackföreningsrörelsen efter omstöpningen av a-kassan. Anders Borg betonar parternas ansvar för att vara med och bidra till att sänka arbetslösheten och beskriver statens roll som mer av smörjmedel.

Hösten blir intensiv. Nytt omställningsavtal är den tunga delen för tjänstemännen i PTK, som går in i skarpa förhandlingar med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv i september. Båda sidor anser sig ha mycket att vinna på ett nytt avtal, vilket talar för att det blir resultat. Skulle förhandlingarna spricka, försvinner en bärande del av jobbpakten.

Ett omställningsavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv kommer också att bli betydligt svårare att nå fram till. Arbetsgivarnas krav på ändrad turordning vid uppsägningar, där kompetens ska väga mycket tyngre än i dag, är den stora knäckfrågan.

Yrkesintroduktion, att varva utbildning med arbete till lägre lön än ingångslönen, är den del av pakten som Anders Borg pratar mest om. I regeringens vision ger den fullt utbyggd uppåt 30000 nya jobb. Flera förbund har redan tecknat sådana avtal med små jobbeffekter som följd.

Nu säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till SvD Näringsliv att det kommer att krävas en kraftig statlig lönesubvention för att komma upp i de nivåer regeringen talar om. LO:s utgångspunkt är att det krävs en subvention på 50 procent av den lön på 75 procent av ingångslön som avtalen om yrkesintroduktion ofta ger.

Därmed skulle arbetsgivarna bara behöva betala 25 procent av den ursprungliga lönekostnaden.

Det har LO också framfört i samtalen med regeringen, som finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström inledde i början av året. Nästa samtalsrunda väntas någon gång i augusti, september. Det LO väntar sig är att de centrala parterna först lägger fast grundläggande regler och att det sedan blir slutförhandlingar branschvis.

En skillnad jämfört med tidigare, då parterna fått tillsägelser om att hålla tyst utåt, är att omvärlden efter utspelet i Almedalen kommer att följa utvecklingen med stort intresse. Det är inte säkert att det gynnar förhandlingarna. Men det har onekligen höjt insatsen för regeringen.