Pagrotskys utspel är unikt. Den politiska uppslutningen har hittills varit i stort sett total bakom de bärande delarna i pensionssystemet och dit hör definitivt premiepensionen. Det pågår redan ett försiktigt förnyelsearbete av premiepensionen i riksdagen men Pagrotsky är den första ledande politikern i något av de fem partierna bakom pensionsuppgörelsen som föreslår att man helt skrotar systemet.

– Systemet är negativt för våra framtida pensioner. Fondavgifterna i premiepensionen ligger på drygt 1 miljard kronor och från starten rör det sig om många miljarder kronor ackumulerat. Det är pengar som tas från våra framtida pensioner, säger Pagrotsky.

Ett annat problem är avkastningen. En genomsnittlig premiepensionssparare har inte fått högre värdestegring än vad man kan nå med kollektiva lösningar. Ytterligare en allvarlig brist är att en så liten del av de nytillkomna spararna gör ett aktivt val – förra året rörde det sig om under 2 procent.

– Man upprätthåller ett dyrt system för att folk ska kunna välja fonder. Men om 98 procent låter bli att välja och därmed hamnar i ickevalsfonden så måste man ju ifrågasätta idén med att behålla ett system för fondval som kostar så mycket.

• LÄS OCKSÅ: Pensionsråd ännu dyra för kunderna
• LÄS OCKSÅ: Vi tror mer på hantverkaren än på pensionsrådgivaren

Det har nu gått tillräckligt lång tid sedan systemet infördes för att man ska kunna slå fast att det var en dålig idé, menar Pagrotsky.

– Man kan se PPM-sparandet som ett djärvt experiment när det beslutades för nästan 20 år sedan. Nu kan vi konstatera att det blev en dyr flopp. Då bör vi dra slutsatserna av det.

Pagrotsky påpekar att detta är hans personliga åsikt och att en förändring av systemet kräver att samtliga fem partier är överens.

– Det är en fempartiöverenskommelse och ingenting händer om man inte kan enas. Hela systemet är en kompromiss men så här tycker jag.

Han tycker att det vore ett mer kostnadseffektivt alternativ att låta premiepensionen gå in i inkomstpensionen och att pengarna därmed skulle förvaltas av AP-fonderna.

– 1 miljard per år i fondavgifter är mycket pengar och merkostnaden för att lägga detta i AP-fonderna är marginell.

Ett slopande av premiepensionen skulle enligt Pagrotskys modell kunna gå till så att premiepensionen stängs för nya insättningar som istället går direkt in i inkomstpensionen.

– Sedan återstår det att se vad man gör med de pengar som redan finns i premiepensionen men det går att lösa, säger han.

Han ser inget problem med att helt slopa möjligheten till eget aktiesparande i den allmänna pensionen.

– De som vill spara i aktier kan göra det via sin tjänstepension eller i ett privat sparande.