LÄS MER: ”Borgs ekvation går inte ihop”

Svensk ekonomi växte klart mer än vad bedömare förutspått under andra kvartalet.

SCB:s snabbstatistik visar att ekonomin växte med 2,3 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Siffran är kalenderkorrigerad.

Jämfört med första kvartalet växte ekonomin 1,4 procent.

Ekonomer hade räknat med en BNP-tillväxt på 0,8 procent på årsbasis, enligt Reuters. Mellan första och andra kvartalet hade ekonomerna räknat med en tillväxt på 0,3 procent.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntades BNP ha stigit med 0,2 procent jämfört med första kvartalet, och stigit med 0,8 procent jämfört med andra kvartalet 2011.

Experterna hade väldigt mycket fel, helt enkelt.

Det var främst exporten, och då speciellt tjänsteexporten, som bidrog till den överraskande goda BNP-siffran.

LÄS MER: ”Ingves och Borg i skilda världar”

Exporten ökade med 1,7 procent och importen minskade med 0,2 procent under andra kvartalet. Varuexporten minskade med 0,3 procent medan tjänsteexporten ökade med 6,3 procent.

Även på importsidan utvecklades tjänsterna starkare än kronan.

Inte bara exporten bidrog till BNP-tillväxten. Hushållens konsumtion steg med 0,8 procent. De mesta berodde på ökade utgifter för boende.

Däremot minskade utgifterna för transporter eftersom svenskarna köper färre nya och begagnade bilar och driftskostnaderna för bilar minskade totalt sett.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Statens utgifter ökade mest med 2,7 procent och landstingens utgifter med 1,7 procent. Kommunernas utgifter minskade med 0,3 procent.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. Bygg- och anläggningsinvesteringar bidrog till ökningen men en kraftig nedgång i nybyggnationen av småhus hade en negativ effekt, skriver SCB.

I näringslivet ökade investeringarna med 0,9 procent. Det var främst energibranschen och de tjänsteproducerande branscherna som bidrog till uppgången.

Offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,8 procent.

LÄS MER: ”Regeringen skriver upp tillväxtprognos”

Produktionen inom näringslivet ökade med 2,7 procent.

Under perioden ökade antalet sysselsatta med 0,4 procent.

Statistiken är preliminär och en mer genomarbetad siffra kommer först 14 september. Statistiken har inte, menar en del bedömare, fått med de förändringar i lager som ägt rum. Om företagen har minskat lager inför sämre tider så drar det ner BNP-siffran.

Om den oväntat höga svenska BNP-siffran står sig måste Riksbanken höja sin BNP-prognos och då blir det svårt att motivera en sänkning av styrräntan i september vilket många bedömare tidigare räknat med.