I Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos ser man mörkt på framtiden. 3,2 procents BNP-nedgång i år och 0,1 procent nästa. En arbetslöshet på 10 procent till våren nästa år, med riskerna fortsatt på nedsidan.
Stefan Fölstersäger att världen råkat ut för finanskriser flera gånger förut, och Svenskt Näringslivs syn på framtiden reflekterar att de tror på en utveckling i linje med hur det brukar se ut.
– Motorn i detta är att företagen är oroliga över om de kan låna i år eller nästa år. De drar följaktligen ner kraftigt även på långsiktigt lönsamma industrier. Många industribolag kommer att producera i år på samma låga nivå som under fjärde kvartalet i fjol, säger han.
Nästa år kanske konsumenterna shoppar lite mer, tror Stefan Fölster, men eventuella uppgångar äts upp av att inflationen tar fart igen. I år har inflationen dragits ned av kraftigt sjunkande oljepriser och fallande räntor, men den effekten försvinner 2010.
– Den underliggande inflationen på kanske 1-1,5 procent kommer att börja synas igen och äter upp en del av det reala konsumtionsutrymmet. Även industrin kanske återhämtar sig något, men det kommer att gå långsamt då omvärldens återhämtning inte går snabbt. Effekten blir nolltillväxt nästa år.
Sven Arne Svensson tror däremot på 2 procents tillväxt nästa år, och ser ljuspunkter i statistiken som nu kommer.
– Om situationen fortsätter som den gjorde under fjärde kvartalet så ger det en förändring i BNP i uppräknad årstakt på någonstans runt minus 9 procent. Men nu tror jag att siffrorna vi sett kommer att revideras upp lite, säger han.
Svensson ser alltså en del ljuspunkter, statistiken som kommit i början av året må vara svag, men visar inte entydigt att fallet skulle fortsätta i samma takt som under fjärde kvartalet i fjol.
– Nu har vi fått några positiva signaler. Inköpschefsindex har slutat falla. Det paradoxala är att löntagarna i många länder får det klart bättre. Reallönerna stiger i exempelvis Europa och USA med 3-4 procent samtidigt som inflationen är runt noll. Nu kan man ju komma med invändningen att det gäller dem som har jobb, men det är fortfarande 90 procent som har det. Jag tror inte att konsumtionen ramlar ihop.
Vidare tror Sven Arne Svensson att de stora stimulanspaketen som lagts internationellt kommer att börja få effekt snart. Han säger att BNP-tillväxten kommer att ligga på 2 procent nästa år i Sverige och runt 3,5 procent internationellt, mycket till följd av lagereffekter då företagen i både Sverige och internationellt arbetat av lagren som nu kan byggas upp.
– Jag tycker att min prognos är ganska försiktig, säger han.
Skillnaden mellan optimisten och pessimisten är alltså hela -0,1 mot 2,0 procents tillväxt nästa år.
Stefan Fölster svarar att konsumtionen är den stora jokern i leken. Kommer folk att våga konsumera nästa år eller är framtiden så pass osäker att den mycket höga sparkvoten hänger kvar? Där kan det potentiellt komma positiva överraskningar.
Han trycker även på att det nu råder en stor osäkerhet för företagen kring möjligheten att få krediter. Detta skapar en situation där konkursrisken stiger vilket ger upphov till en ännu större osäkerhet, och företagen måste agera efter detta. Detta är något han anser att Sven Arne Svensson och andra prognosmakare undervärderar.
– En sådan känsla rubbas inte så lätt av expansiv finanspolitik eller penningpolitik. Den påverkas mycket av dynamiken då många företag nu urholkar sina reserver. Vi kommer att se en våg av konkurser i år och nästa. Den lagereffekt som Sven Arne pratar om kommer ha ganska svag betydelse, säger Stefan Fölster.
Kring arbetslösheten är de relativt överens, runt 10 procent kan gå arbetslösa så tidigt som i vår nästa år.
– Upp till 40 procent av de arbetslösa kommer att utgöras av unga. Sverige har redan en hög ungdomsarbetslöshet i internationell jämförelse, säger Stefan Fölster och får stöd av Sven Arne Svensson.
Stefan Fölster räknar med att det kommer att komma minst 40 miljarder till i finanspolitiskt stöd i vårpropositionen, och utan dessa kommer arbetslösheten stiga mot 11-12 procent. Men han är inte speciellt intresserad av ytterligare satsningar på kommunsektorn.
– Sysselsättningen minskar kraftigt i näringslivet. Man kan inte i varje kris hålla kvar den offentliga sektorn på samma mycket höga nivå medan näringslivet krymper. I stället borde man ta bort balanskravet för kommunerna och ge dem möjlighet att tidigarelägga investeringar och gå med förlust, säger han.
Sven Arne Svensson håller inte med utan tror att det är viktigt för sysselsättningen med ytterliggare pengar till kommunerna och landstingen.
Nästa skiljelinje mellan de två är penningpolitiken. Stefan Fölster vill se räntesänkningar mot noll procent, vilket Sven Arne Svensson förkastar som onödigt.
– Jag tycker att vi ser en del inflationsimpulser. Vi har ju sett att det är riksbankens räntesänkningar som mångt och mycket drar ner inflationen nu, medan andra priser stiger. Jag tror att vi kanske kan se någon sommarmånad med negativ inflation, men inte mer än så. Det var självklart bra att Riksbanken sänkte ett tag men nu när man är på denna nivå så ser jag ingen ytterliggare vits att sänka, säger Sven Arne Svensson.
Stefan Fölster tar en mer pessimistisk ansats och påminner om att Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge.
– Det är rimligt att man sänker till noll, eller mycket nära noll. Men man vet aldrig. Riksbanken har varit oförutsägbar det senaste året, säger Stefan Fölster och efterfrågar samtidigt mycket större öppenhet och garantier från Riksbanken, Riksgälden och finansdepartementet så att osäkerheterna på kreditmarknaden kan tryckas ner.
Ingen av de två herrarna vill se att Riksbanken börjar köpa statspapper såsom Federal Reserve gjorde i veckan, men Sven Arne Svensson utesluter inte att det vore intressant längre fram.
Stefan Fölster fick presentera ett mardrömsscenario, och sade att Sveriges exponering mot ett fåtal branscher, exempelvis fordonsindustrin, kan bli allvarlig.
– Anta att några av de mest betydande företagen i Sverige tvingas läggas ner, alltså stänga utan rekonstruktion. Det skulle räcka för att BNP-siffrorna skulle bli ordentligt mycket sämre, och dra med sig många företag i fallet. Då kan vi se baltiska förhållanden här på hemmaplan. Det mest skrämmande är att detta inte hänger samman med att det skulle gå sämre för världen, utan beror mycket på tillfälligheter.
Sven Arne Svenssons drömscenario är nolltillväxt i år. Då Sverige är mycket exportberoende utgörs landets öde i mångt och mycket av omvärlden. En ljusning internationellt betyder bättre tider även här.
– USA måste komma igång och dra igång Europa, och på detta ser vi vissa tecken redan. Samtidigt kan Kina hjälpa till, säger han.
Men Sven Arne Svensson säger att alla prognoser är gissningar just nu. Aldrig förut har världen stått inför en situation som denna, och ekonomerna hänger helt enkelt inte med.
– Varken jag eller Stefan Fölster eller någon annan kan se vad som komma skall, säger han.
Stefan Fölster kommer till prognosmakarnas försvar.
– Tvåårsprognoser är ungefär att jämföra med en femdygnsprognos för vädret. Det är ofta fel, men mycket bättre än slumpen. Men det säger jag bara för att Sven Arne ska få behålla sitt jobb, säger han och skrattar.
