Enligt makroekonomer som E24 har talat med är det ett mönster även i andra centralbanker att oenigheten mellan ledamöterna ökar.
Efter det förra penningpolitiska mötet utkristalliserade det sig tre läger: Lars E O Svensson som ville ha nollränta, Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak som reserverade sig mot räntebanan samt Stefan Ingves, Svante Öberg och Karolina Ekholm. Nu finns snarare fyra läger.
Nu reserverade sig vice riksbankschefLars E O Svensson mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana så att reporäntan hålls på denna nivå till och med tredje kvartalet 2010. Den hållningen har Svensson haft en tid.
Enligt Svensson innebär en sådan reporäntebana en bättre avvägd penningpolitik med lägre arbetslöshet, högre resursutnyttjande och en KPIF-inflation närmare målet, utan att medföra några problem för de finansiella marknadernas funktionssätt eller den finansiella stabiliteten, skriver Riksbanken.
Vice riksbankscheferna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak ställde sig bekom beslutet att hålla reporäntan oförändrad på 0,25 procent, men reserverade sig mot tillväxtprognoserna i den penningpolitiska rapporten och därmed den tillhörande reporäntebanan. Detta är i linje med hur Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak resonerade vid det förra beslutet.
De motiverade sitt ställningstagande bland annat med en mer positiv syn på hur utvecklingen på de finansiella marknaderna kunde komma att påverka konjunkturen både i omvärlden och i Sverige. Därmed skulle räntan behöva höjas något tidigare än vad som prognostiseras i den penningpolitiska rapporten.
De ansåg heller inte att ekonomin behövde stimuleras med ytterligare lån till bankerna till fast ränta.
Nu läggs även förste vice riksbankschef Svante Öbergs namn till listan över de som reserverar sig. Han reserverade sig mot ytterligare ett lån till fast ränta mot bakgrund av det förbättrade läget på de finansiella marknaderna och lånets föreslagna längd, men ställde sig bakom beslutet om oförändrad reporänta och reporäntebanan.
- Det är inte förvånande att det är oenighet när centralbankerna ska sätta räntan. Det finns ett kortsiktigt momentum samtidigt som det finns oro för den långsiktiga utvecklingen. En del tror på ett L, att det tar lång tid innan konjunkturen vänder, medan andra tror på ett V - att det vänder upp fort, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Han säger vidare att det ofta finns en samsyn mellan regeringar och centralbanker om att de inte ska agera för tidigt.
Inför dagens räntebesked har chefsekonomer diskuterat i termer av att det är onödigt med en ny repa - även om det fanns förväntningar i marknaden om att det skulle aviseras en sådan.
Vid de två tidigare räntebeskeden har Riksbanken lämnat besked om lån till bankerna till fast ränta med en löptid på 12 månader. Dagens repa är på 11 månader. På så vis vill Riksbanken bidra till lägre finansieringskostnader för bankerna och därmed lägre räntor för företag och hushåll.
Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, sade till E24 på onsdagen att hon inte tycker att det behövs en ny repa.
- Riksbanken vill signalera att den kommer att ligga kvar på den här räntenivån. Syftet med räntebanan uppfylls egentligen inte då, konstaterade hon.
Även Nordeas chefekonom Annika Winsth tyckte att en ny repa var onödig.
- Jag tycker inte att det behövs en repa. Vår bedömning är att marknaden fungerar bra utan stöd. Man fick ned huslånen lite med förra repan, men det är inte hushållen utan företagen som behöver stöd, sade Annika Winsth till E24 på onsdagen.
