Anders Nyrén är i Båstad på semester, och har under tennisveckan i år undkommit publika seminarier och debatter. Men tidigare utspel lever vidare. Nyrén har, i egenskap av storägare i Handelsbanken, kritiserat de massiva regleringarna av banker som väntas. I dag fick han motthugg på DI Debatt av två ledamöter av Riksbanksfullmäktige, som bland annat skriver att ”ökade regleringar är viktiga för framtiden”.

– De har missuppfattat argumentationen, säger Anders Nyrén.

– Det är inte så att jag ifrågasätter reglering av banksektorn. Vad vi säger är att det blir olyckligt när det blir för mycket reglering och dessutom ännu mer i Sverige i förhållande till EU-regleringar.

En sak de nya reglerna syftar till är att du som ledamot inte får sitta i för många bankstyrelser. Anders Nyrén ifrågasätter varför det ska regleras.

– Man kan bara sitta i en bankstyrelse ändå, rent konkurrensmässigt. Man sitter inte i två.

Men det finns ju exempel på folk som har suttit i till exempel HQ och Öhman eller Länsförsäkringar samtidigt?

– Men det är inte banker, ursäkta, det är fondkommissionärer med banktitel. HQ var ingen bank, vi måste hålla ordning på var vi är någonstans.

Så det är bara de fyra stora som räknas?

– Ja, jag pratar om banker, de andra är bara fondkommissionärer som fått banktillstånd.

Anders Nyrén ansluter sig till Länsförsäkringar Banks vd Rikard Josefson, som i veckan i SvD Näringsliv kritiserade politikerna i debatten om bankvinster.

– Jag tycker han uttalade sig väldigt klokt. Han förstod inte varför en minister ska angripa en speciell sektor av samhället hela tiden, och bråka om billigare bolån, och inte billigare mjölk. Det håller jag med om.

Men kan det inte ha med bankernas roll i samhället att göra, när i princip alla som vill bo måste ha bolån?

– Bankerna har alltid haft bolån. Men det har blivit en politisk uppmärksamhet kring banksektorn. På grund av att vi har en minister som är väldigt intresserad av att diskutera banksektorn. Det är populistiskt och onyanserat.

Industrivärdensfären, även kallad Handelsbanksfären, har på senare år svängt från att ha varit återhållsamma vad gäller ersättningsfrågor till att bli ledande. Till exempel har Handelsbankens ordförande fått sin ersättning höjd två år i rad, till över 3 miljoner kronor. Ordförande Hans Larsson tjänar nu långt över kollegorna på de andra storbankerna – i vissa fall nära 2 miljoner kronor mer. Men svaret på frågan varför Handelsbankens ordförande ska tjäna så mycket mer än de andra bankerna, är enligt Anders Nyrén, enkelt.

– Av den enkla anledningen att jag ser vilken arbetsinsats en ordförande i Handelsbanken gör, säger han och fortsätter:

– Jag kan inte uttala mig om vad ordföranden i de andra bankerna gör. Men med de regelverk som finns och de krav som ställs på styrelser så bli det i det närmaste ett heltidsarbete.

När jag har skrivit om det här, får jag mejl från läsare som säger att de ska lämna Handelsbanken. Vad säger du till dem?

– Ja, du får väl skriva lite mer nyanserat, så att de slipper få en onyanserad bild.

Men att arvodena höjs går i princip bara att skriva på ett sätt.

– Men frågan är om det är relevant. Är det en skälig ersättning, säger han och lyfter frågan till ett generellt plan vad gäller arvoden i styrelser.

– Jag tycker att om vi tittar på styrelsearvoderingen, så får vi vänja oss vid att styrelsearvodena kommer att öka. Och de kommer nog att öka ganska mycket mer, i takt med att kraven ökar, säger Anders Nyrén.

– Vi kan inte begära att vi ska ha professionella styrelseledamöter som ägnar all sin tid åt ett eller två styrelseuppdrag, och samtidigt inte arvodera dem. Så att vi höjer arvodena är en ekvation man får lära sig leva med.

LÄS MER: Handelsbanken fortsätter höja styrelsearvoden