Så här ser SEB-emissionens erbjudande ut: För fem gamla aktier à 31 kronor (tisdagens stängningskurs) får man teckna elva nya à 10 kronor.

Alltså, till155 kronor i gamla aktier läggs nytecknade aktier för 110 kronor. Summa 265 kronor för totalt 16 aktier. Det ger en aktiekurs på 16,56 kronor efter emissionen.

Skillnaden mellan teckningskursen och tisdagens justerade stängningskurs är 6,56 kronor.

En låg teckningskurs ökar allt annat lika intresset att teckna eftersom gamla ägare annars blir kraftigt utspädda. Dessutom ger det marginal åt garanterna.

Ett bra sätt att öka intresset för en nyemission är nämligen att använda sig av garanter. SEB:s emission är i sin helhet garanterad av storägarna samt Goldman Sachs, Morgan Stanley och UBS.

För de internationella investmentbankerna, som tillsammans svarar för 49,2 procent av garantin, handlar det om att erbjuda en försäkring, att rycka ut om förutsättningarna för emissionen dramatiskt förändras. Med tanke på att SEB:s A-aktie halverats i värde från årsskiftet krävs det marginaler ned till teckningskursen.

För en månad sedan aviserade banken planerna på 15-miljardersemissionen, vilket ledde till ett rejält uppställ i aktien. Men därefter tog den internationella kreditoron ny fart och aktien handlas lägre idag. En försäkring kostar pengar och hög volatilitet driver upp premien.

Under den månad eller mer som går från att garantiavtalet sätts till att de nya aktierna börjar handlas tar garanten en kursrisk, även om mycket går att hedga bort. Betalningen sker normalt i två olika former.

Å ena sidan som en ren procentsats på det garanterade beloppet och, om man tvingas rycka ut till hjälp, genom en teoretisk men högst osäker kursvinst när de nya aktierna så småningom säljs. Å andra sidan kan det också bli en förlust.

Ersättningen i SEB:s emissionsgaranti uppgår till cirka 3 procent på beloppet. För de storägare som ingår i konsortiet gäller det bara aktier de garanterar utöver det åtagande som redan befintliga aktier innebär.

3 procent är inte skrämmande högt men speglar delvis teckningskursen. Med en högre teckningskurs hade en större andel av nyemissionen gått till garantiersättning.

En annan fråga är om dagens ägare som ingår i garantikonsortiet också ska få betalt för den del av garantin som utanför ägandet. Det går att argumentera emot att en långsiktig ägare som exempelvis Investor ska ha det.

Men att Goldman Sachs, Morgan Stanley och UBS får betalt är knappast orimligt. Om nyemissionen inte tecknas fullt ut av de gamla ägarna kan man få mycket aktier på sig, som sannolikt faller på oro över kapitalsituationen.

Från det att garantiavtalet tecknas till att de nya aktierna börjar handlas kan det gå en månad eller mer. Även om man kan sälja aktier på termin i marknaden innebär det en likviditetsrisk. Om de hedgar bort risken kostar det pengar som minskar avansen.

Den kursuppgång vi ser idag när detaljerna har presenterats är inte heller orimlig. Mycket av den företagsspecifika oron i aktien minskar när detaljerna och garantin är ett faktum.