Nyamko Sabuni lovar bättring

Hur ska det göras?

– Det händer inte av sig själv, de arbetslösa som finns måste utbildas för att passa jobben som kommer att uppstå. Där har vi inte alltid varit bra, det har varit lite one-size-fits-all, säger hon.

Ministern säger att insatserna nu istället ska bli individuellt anpassade med språkutbildning och samhällsorientering som bas. SvD  Näringsliv har tidigare berättat om Sanaz Lavasani som kom med en ingenjörsutbildning från hemlandet men aldrig tillfrågades om sin bakgrund. I stället fick hon höra om Svenska för ingenjörer av en ren slump.

Den sortens slöseri kommer inte fortgå, enligt Nyamko Sabuni. Nu ska i stället tidigare utbildningar valideras direkt och varje person som kommer till Sverige få en individuell plan.

– Människor ska också få relevant information så de kan göra rationella val om var i landet det är bäst att bo, vilket vi varit väldigt dåliga på.

Nyamko Sabuni tror starkt på den nya lag som träder i kraft i december i år, och som delvis centraliserar ansvaret för att få ut nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden. Från att ha legat på kommunernas bord får nu Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret.

På så sätt tror ministern att nyanlända kommer att få samma möjligheter oavsett vilken kommun de hamnar i. Enligt henne har kommunerna hittills haft en tendens att fastna tankemässigt inom sina egna geografiska gränser.

– Det har varit mycket ”vi har ingen Svenska för ingenjörer inom vår kommun så därför kan du inte få det”, men man får tänka lite bredare. Vi har ungdomar som flyttar för utbildning. Skicka iväg ingenjören ett halvår eller ett år till Stockholm för att studera så får han komma tillbaka och jobba, säger hon.

Många som vi har pratat med, som jobbar med att få ut arbetslösa utlandsfödda i arbete, beskriver Arbetsförmedlingen som en väldigt passiv eller ibland till och med fientlig samarbetspartner, vad säger att det blir bättre nu?

– Det är väldigt märkligt att Arbetsförmedlingen har förväntats stödja gruppen nyanlända utan att få resurser för det.

– Nu har de fått väldigt mycket pengar. Med de nya resurserna och generaldirektörens entusiasm hoppas jag att hela Arbetsförmedlingen som organisation kommer att kunna se människor som kompetenta individer som har någonting att bidra med. Jag tror helt klart att mentaliteten inom myndigheten kommer att förändras.

Reformen kostar en dryg miljard kronor att genomföra. Enligt Nyamko Sabuni har en stor del av pengarna gått till att bygga upp en organisation inom Arbetsförmedlingen för att hjälpa de nyanlända. Men hur de cirka 100  000 arbetsföra utlandsfödda som i dag står utan jobb ska matchas mot arbetsmarknaden kan hon ännu inte svara på.

– Det är nästa steg och det ­avser jag att återkomma till.

Vad säger du till en person som bott här länge, genomgått olika projekt och praktik efter praktik, men ändå inte lyckats få jobb?

– Jag kommer att säga att jag vill att du fortsätter söka de jobben som finns, det är det enda som fungerar. Nu har vi en situation där konjunkturen är på väg att vända, många människor är på väg att pensioneras och många landsdelar behöver fler arbetsföra människor. Det finns många möjligheter bara vi gör rätt.

Men vad är rätt? Vilka insatser fungerar?

– Utbildning är alltid bra – särskilt kompletterande utbildningar och tidiga valideringar. Branschanpassad svenskundervisning måste utvecklas, och det ser jag stora möjligheter till. Nätverk och mentorverksamhet har också varit relativt framgångsrikt, det är viktigt att man inte bara möter myndigheter som nyanländ, utan även det civila samhället.

Enligt Nyamko Sabuni bör pengar som satsas på integration inte ses som en kostnad.

– Det är en investering för framtiden, och jag hoppas att vi fortsätter under nästa mandatperiod om vi får den möjligheten. Om vi inte får det så hoppas jag att vilken regering som än sitter inser att detta bara måste göras.