Det blåser lite snålt från en molnig himmel ett par hundra meter in på Arendals allé i Göteborg. Det är dagen efter Volvos stora varsel. Här i ett vitrappat stort hus från varvsepoken gör 320 medarbetare hos underleverantören Plastal stötfångare till samtliga Volvos modeller.

Här är Volvoland. Plastal och nästan alla grannar är underleverantörer och totalt beroende av Volvo – som styr dem som marionettdockor. Minsta lilla ryck i de fina trådarna får direkta konsekvenser. När en passionsröd V70-kaross lyfts in i Volvo monteringshall några hundra meter bort går en signal till Plastal: De har tre timmar på sig att tillverka och lackera två lika passionsröda stötfångare, en fram och en bak, låta en truck lasta den på en lastbil och köra den till Volvofabriken. Det handlar om precision på minuter.

Rozbeh Anoshepour är 29 år och har jobbat på lackeringsavdelningen i sex år. Han sprutar stötfångarna med en grå grundfärg och sedan Volvos originalfärger: Avlånga färgglada plastsjok i sea­shell metallic, ice white och passionsröd hänger överallt.

–White Pearl är snyggast säger han och skrattar, men blir genast allvarlig.

–Det finns en viss oro här på fabriken. Och framförallt unga med kort anställningstid är oroliga.

Volvo har gradvis gått ner i tillverkning. Det innebar neddragningar på fabriken här i maj. Och de guldkantade avgångsvederlagen var få.

–25 varslades varav 21 var arbetare. Vi fick ett erbjudande att de som slutade självmant skulle få sluta direkt och få lön under uppsägningstiden. Tolv nappade. Vi försökte också få bolaget att avtalspensionera två 63-åringar. Men det fanns inget ekonomiskt utrymme, säger Lars-Göran ­Johansson, klubbordförande för IF-Metall sedan ett och ett halvt år.

Nu sägs sex istället för 21 upp. Men till hösten väntas en ny omgång.

–Lägger Volvo ner sitt nattskift måste vi lägga ner vårt nattskift. Det är allvarligt för oss, ­säger Thomas Comstedt, som är chef för affärsutveckling och suckar – och han vill inte gå in på hur många som får gå.

Men det gör fackordföranden.

–Vi står bättre rustade nu, men jag tror på att varsel på mellan 20 och 25 personer till i höst, ­säger Lars-Göran Johansson.

Tidigare har fabriken tillverkat 5000 stötfångare per vecka. Nu är siffrorna nere på 4000.

–Läggs nu nattskiftet ner från årsskiftet minskas det med ytterligare 1000 eller i värsta fall 1500, säger Lars-Göran Johansson.

Om du tittar framåt då?

–Jag har jobbat i branschen i 20 år och har nog aldrig varit med om en sådan här djup kris. Det känns som om Ford mjölkar ur Volvo. Det bästa vore om Volvo säljs, säger Lars-Göran Johansson.