Tiotusentals nybyggda hus riskerar att mögelskadas. Boven i dramat är en fasadteknik med puts på frigolit utan luftspalt. Fukt som tränger in i väggen kan inte komma ut, vilket på sikt ger mögelskador.

Kostnaderna för att åtgärda dessa skador kan uppgå till miljardbelopp. Och vem som ska stå för notan är inte klart.

- Det kan bli som med skandalen med flytspacklet, som klassades som en serieskada och försäkringsbolagen fick ta smällen, säger Jörgen Hallström, informationsansvarig på Svensk Byggtjänst.

Enligt Svensk Byggtjänst har det byggts omkring 90 000 lägenheter i småhus i Sverige sedan 1999. Och enligt en uppskattning är ungefär hälften försedda med enstegstätade putsfasader. Det betyder i sin tur att 22 500 villor, 15 000 lägenheter i radhus och ett stort antal flerfamiljshus som är i riskzonen för att drabbas av fuktskador på grund av den bristfälliga metoden.

Även om bara en viss del av dessa får fuktskador blir kostnaderna för att åtgärda skadorna omfattande. Fasader med fuktangrepp behöver bytas ut.

- För en genomsnittlig villa hamnar kostnaden runt 500 000 kronor och runt hälften för en radhuslägenhet, säger Jörgen Hallström, pressansvarig på Svensk Byggtjänst.

Bara att byta fasaderna för villorna byggda med enstegsmetoden uppgår kostnaden till 11,25 miljarder kronor om alla villor skulle drabbas. Sedan tillkommer kostnader för flerfamiljshusen, vilket är svårare att räkna ut. Men uppgiften att det har byggts 140 000 lägenheter sedan 1999 ger en fingervisning av var det kan landa. Kostnaden bör totalt sett bli större än för småhusen.

Fasadtekniken har varit en branschstandard under femton års tid och samtliga byggbolag, som Skanska, NCC, Peab och JM använt sig av den trots att den har diskuterats och kritiserats.

- Vi anger inte tekniken som en lämplig metod, och den finns inte med i vårt referensverk AMA, som bara innehåller beprövande metoder, säger Erik Hellqvist på Svensk Byggtjänst.

Ett exempel på villor där fasaderna inte höll måttet är de exklusiva villor som Skanska byggt i Gåshaga på Lidingö, utanför Stockholm. I det här fallet tar Skanska kostnaden för att bygga om dem.

- Vi har slutat att bygga med den metoden och vi har en handfull projekt där vi håller på med åtgärdsmetoder, säger Pelle Berg, informationsansvarig för byggteknik Skanska.

NCC tvingas åtgärda villor de har byggt i Annehem i Lund till en kostnad av 400 000 till 600 000 kronor.

Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, arbetar på en större rapport om fuktproblemen orsakade av putsmetoden. Men ännu har bara ett litet antal hus verkligen undersökts.

- De hus vi har tittat påhar varit mycket skador i. Det är yngre hus och som fortfarande har garantierna kvar, säger Ingemar Samuelsson på SP.

För att göra mätning måste SP ha fastighetsägarens medgivande och enligt Ingemar Samuelssons erfarenhet har få av de äldre husen undersökts.

- Det kan bero på att man inte vill veta hur det egentligen ser ut i väggarna.

Det första kända fallet där mögelskador uppstått i hus med putsade fasader, byggda med enstegsmetoden var Skanskas hus i Hammarby Sjöstad under åren 2000-2001. Då kom fukten in under byggskedet och Skanska tvingades byta allt material som var dåligt.