Genomslaget tog också betydligt längre tid än man först räknade med. Tekniken var ­omogen och för den nya operatören 3 tog det till exempel fem år innan företaget alldeles ­nyligen kunde visa upp sin första rörelsevinst för en enskild månad.

Ur det perspektivet var det kanske ett gott ­tecken att uppmärksamheten var betydligt ­lägre när PTS i veckan auktionerade ut licenserna för det som kallas 4G, nästa kliv i ­mobilutvecklingen.

För telebolagen var det ett stort steg framåt. I ett slag fick de en massa nytt utrymme i etern som ska användas för trådlös uppkoppling till ­internet med hög hastighet, antingen man använder mobil, bärbar ­dator eller någon annan apparat.

Den som är formalist kan naturligtvis hänga upp sig på att det officiellt inte finns något 4G än. Först under 2010 bestämmer Internationella teleunionen vad som krävs för att ett trådlöst nät ska få kallas 4G. Allt talar för att kraven då blir så höga att inga av de nät som de svenska telebolagen nu planerar verkligen kan räknas som 4G.

Men det är mer tekniska detaljer. Nu ska telebolagen trots allt bygga nya nät som ger betydligt högre datahastigheter än de nuvarande 3G-näten. Och då kan man rimligen också kalla dem 4G.

Fast det finns en del avgörande skillnader mot tidigare. Bygget kommer den här gången att bli betydligt mindre och billigare, framför allt för att telebolagen kan utnyttja alla master och ­andra delar i sina nuvarande mobilnät.

4G kan heller inte ses som något avgörande nytt. Det handlar snarare om att man får ­mycket mer av det vi redan har.

3G lanserades däremot som en grundläggande förändring som både skulle ge oss videotelefoni och betydligt bättre möjligheter att skicka data via mobilnätet. Videotelefonin blev det inte mycket av med men datatrafiken har nu börjat få riktigt stort genomslag.

Med 4G tar bolagen under de närmaste åren klivet fullt ut i datavärlden. Den bilden förstärks ytterligare genom att processortillverkaren Intel nu också ger sig in i kampen om den trådlösa datatrafiken genom att överraskande skaffa sig en egen svensk nätlicens.

Det är i sig också ännu ett tecken på den branschglidning som länge varit på gång. It-­bolag som Microsoft, Google och Apple ­intresserar sig allt mer för mobilvärlden ­samtidigt som mobilföretag som Nokia, Sony Ericsson och Ericsson lägger allt mer kraft på att ut­veckla internettjänster.

Ska man tro Nokia kommer marknaden för internettjänster att om två år vara tre gånger så stor som marknaden för mobilsystem. En stor del av de tjänsterna kommer konsumenterna att nå via de nya mobilnäten. Men det är ingen ­tvekan om att intresset nu handlar mycket mer om tjänsterna än om näten.