Införandet av euron är ett exempel på ett av vår tids systemskiften. Euroekonomierna skulle, som det heter, konvergera. I stället har de divergerat och de ekonomiska och sociala spänningarna inom unionen är på bristningsgränsen.
Även andra storskaliga ekonomiska experiment har tappat färgen. Det handlar om idén att marknaden – den osynliga handen – är överlägsen när det gäller att allokera kapital dit det ger bäst långsiktig avkastning, och att avreglera och konkurrensutsätta verksamhet är det saliggörande medlet för att skapa ekonomisk effektivitet och kreativ förnyelse.
Den ena tillgångsbubblan efter den andra har imploderat och vissa av de avreglerade marknaderna har degenererat, som taximarknaden, och på andra har den fria konkurrensen ersatts av rigida oligopolistiska strukturer, som inom el och telekom.
Förvirringen och oron har inte minskat – och världsekonomin är samtidigt i bräckligt skick. Europa befinner sig fortfarande i brygga och USA haltar, samtidigt som Kina håller på att växla in på ett ofärdigt ekonomiskt spår, där privatkonsumtionen ska ta över från det extrema investerings- och exportberoendet.
Det kommer inte att ske smärtfritt. Vissa råvarumarknader har kylts ner och värre kan det bli, vilket naturligtvis påverkar svensk råvarukopplad industri.
• LÄS MER: Borgs problem börjar med M
• LÄS MER: Svensson får hålla ut till 2014
I detta elände går det trots allt att hitta idéer om hur samhället kan utvecklas till det bättre.
Den industriella utvecklingen har tagit stora steg, där ny produktionsteknik, som så kallad friformstillverkning (3D-printing), gör att manuella processer som förlagts till lågkostnadsländer kan automatiseras till lägre kostnad och flyttas hem igen. Samtidigt medger tekniken att man gör mindre specialdesignade serier med god ekonomi. Detta i kombination med nanoteknik och andra teknologiska frontlinjer beskrivs som en ny industriell revolution. För ett teknologiskt avancerat tillverkningsland som Sverige gäller det att vara med på den resan.
Utvecklandet av ny belysningsteknik, där nya ljuskällor kan få samma spektrum som solljus, ger också möjligheter för livsmedelsproduktionen att bli mer lokal. Även energisystemen utvecklas mot mer lokal produktion, som sol- och bioenergi. En konsekvens av detta blir att den lokala marknadens behov blir överordnat den globala närvaron.
Samtidigt minskar inte behovet av goda och effektiva kommunikationer. Framsynta satsningar på infrastruktur har därför hög prioritet. Vilket land kommer först med att inse att den digitala infrastrukturen är minst lika viktig för ett lands utveckling som dess väg- och järnvägsnät, och att det samhällsekonomiskt mest effektiva är att den är i samhällets ägo? Sverige?
Idén om att konkurrens driver utvecklingen framåt håller på att överges till förmån för insikten om att symbios, ömsesidigt beroende och samarbete i många fall är en minst lika framgångsrik strategi i såväl naturen som i samhällsutvecklingen.
Detta behövs för att klara de två riktigt stora globala utmaningarna – klimatförändringarna och demografin. Förutom att vi alla ska stimuleras att jobba längre, lär inte mycket av Anders Borgs fokus ligga på de frågorna på torsdag.
Per Lindvall skriver om marknad och börs i SvD Näringsliv.
